Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Satsa långsiktigt på solceller

Annons

Allt fler länder satsar på el från solen. Under 2010 tredubblades solkraften och stod för hela 22 procent av all ny elinstallation i EU-länderna. Det är väsentligt mer än kolkraft, kärnkraft och oljekraft sammantaget. Men trots en ökad efterfrågan halkar Sverige långt efter. Regeringen bör gå från ord till handling och införa ett långsiktigt fastprissystem för solel och tydliga planeringsmål för solenergin.

I Gävleborg har det sedan juli 2009 beviljats 3,1 miljoner kronor till företag och privatpersoner i stöd för installation av solceller, vilket placerar länet på plats 15 i en ranking som baseras på antalet invånare i länen. För 2012 har regeringen avsatt ytterligare 60 miljoner kronor, så det är fortfarande möjligt att söka stöd från Länsstyrelsen.

Ambitionen är god. Men problemet är att nivån är för låg och stödsystemet är för osäkert, eftersom det kan dras in vid varje statlig budgetförhandling. Denna osäkerhet leder till att företagen inte vågar investera, och att Sverige halkar industriellt efter resten av världen.

På Uppsala universitet utvecklas ny teknik för solceller, men deras patent har inte lett till produktion i Sverige utan i Tyskland där solcellsbranschen sysselsätter över 60 000 personer. I Tyskland installerades förra året cirka 4 000 gånger så mycket solel som i Sverige. Detta beror inte främst på solinstrålningen, den är lika hög i Uppsala som i Berlin och Köln. Det beror på en medveten och offensiv satsning i Tyskland, där fler än två miljoner tyskar är delägare i sin egen energiförsörjning.

Sverige bör följa efter Tyskland och övriga Europa och införa ett långsiktigt fastprissystem (feed-in-tariff) för solel, där producenten får en fast ersättning för sin solel.

Ett sådant system är förutsägbart, eftersom investerare vet vad som gäller på lång sikt. Det är samtidigt flexibelt, då priset för solelen kan regleras utifrån vad det kostar att producera den och hur mycket el som installeras. Samtidigt skapas en långsiktighet och trygghet, eftersom kostnaden finansieras via elräkningen och inte statsbudgeten.

Dessutom är det beprövat. Minst 41 länder i världen har infört ett fastprissystem. Det har varit drivande i utvecklingen av solcellsmarknaden, medan osäkra solcellsstöd ¬– som i Sverige – inte lett till investeringar.

Energimyndigheten bör snarast få i uppdrag att utreda hur ett långsiktigt stödsystem skulle kunna se ut. Samtidigt måste Sverige och elbolagen snabbt möjliggöra för den som producerar solel att få kvitta hela sin elproduktion mot sin elanvändning.

Då får vi en mångfald av elproducenter, det skapas konkurrens och blir en prispress nedåt. Dessutom är konsumenter som producerar sin egen el mer benägna att använda den effektivt.

Ju fler solceller som installeras desto snabbare reduceras produktionskostnaderna. Andra länder har redan tagit de stora kostnaderna. Om vi nu hakar på solcellståget kan det skapa nya gröna jobb i Sverige när marknaden fortsätter att växa. Och de hushåll och företag i Gävleborg som vill sänka sin elräkning, öka sitt oberoende av de stora elbolagen och minska sin klimatpåverkan bör redan nu överväga att investera i solceller.

Gustav Fridolin
industripolitisk talesperson Miljöpartiet


Andrew Machirant
vice ordförande Svensk Solenergi 

Mer läsning

Annons