Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Satsa lokalt är forskarens råd

Stefan Melesko är docent i medieekonomi och har lång erfarenhet från att leda medieföretag.

Han anser att den viktigaste förutsättningen för att lokaltidningar som Arbetarbladet och Gefle Dagblad ska lyckas med att börja ta betalt på nätet är att de fortsätter vara mycket lokala.

– Folk är intresserade av att betala för nyheter de inte skulle få på annat sätt. Sajterna ska vara oumbärliga för dem.

Varför sjunker pappersupplagorna?

Forskningen visar att två av de största misstagen var att prenumerationspriset höjdes för mycket – ofta tre gånger snabbare än inflationen – under en tid då kommersiella tv-kanaler och gratistidningar vädrade morgonluft. Och att man började publicera nyheter gratis på nätet.

Men det pågående raset är inte bara tidningarnas eget fel, omvärlden förändras på ett sätt som inte gynnar prenumerationer. Det finns fler ensamhushåll och vi flyttar runt mycket mer.

Just nu råder dessutom en pågående lågkonjunktur som gör att annonsörer i största allmänhet drar öronen, och pengasäcken, åt sig. De som annonserar på riksplanet flyttar pengar från tryckta produkter till tv, internet eller andra kanaler.

2013 blir året då mediaföretagen provar olika betallösningar för sina webbsajter. I det fallet är Stefan Melesko pessimist, åtminstone när det gäller kortsiktiga framgångar.

– Det är mycket svårt att få en gratislösning att plötsligt bli betald. Det borde man ha tänkt på innan man vräkte ut allt material på nätet utan kostnad. Tidningarna har sedan länge varit för dåliga på att förklara för läsarna att journalistik kostar. Och att inte alla intäkter kan komma från reklam.

Själv förespråkar han i så fall ett system som kostar lika mycket för alla prenumeranter, sedan får prenumeranter själv välja om man vill ta delar av innehållet på papper, i en app, pdf-filer eller en spärrad hemsida.

– Man bör få hela paketet och sen välja själv. Prissättningen ska inte gynna den ena eller andra lösningen.

Vad skulle du själv betala för en sådan prenumeration?

– Lika mycket som för papperstidningen, justerat för kostnadsskillnader mellan papper och app, föreslår Melesko.

Mittmedia har ambitionen att tredubbla annonsintäkterna från nätet på tre år. Det tror inte Stefan Melesko är möjligt.

– Annonsintäkterna för tidningarna kommer nog inte att öka mer på nätet, om det inte bara blir en ren överflyttning från papperstidningen. Aftonbladet utgör ett undantag bland dagstidningarna.

Däremot tror han på att en glesare utgivning kan vara ett sätt att spara pengar.

– Att sjudagarstidningar går ned till sex dagar – eller sexdagarstidningar till fem – sänker distributionskostnaderna och sannolikt tappar man väldigt lite av annonsintäkterna.

Han tycker att satsningen på gratistidningar är en bra strategi för de traditionella dagstidningarna.

– En kombination av den prenumererade tidningen och en gratistidning blir ett bra sätt att behålla annonsörer när den prenumererade upplagan blir för liten för att nå alla som annonsörerna vill påverka.

Stefan Meleskos forskning är inriktad på strategistudier för medieföretag, landsortspress i Sverige och internationellt och fusioner och förvärv inom svensk press.

Han har även en lång ledningserfarenhet från mediebranschen som annonsdirektör, försäljningsdirektör och divisionschef (motsvarande vd) för Dagens Nyheter, vd för Saxon Förlags AB och Bonniers Affärsförlag.