Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Satsa på rektor i nya skollagen!

Flera av skollagsberedningens förslag är kloka men det finns också exempel på motsatsen, skriver Lars Flodin, förbundsordförande, Sveriges Skolledarförbund.

Annons

Om det ska vara möjligt att klara jobbet som rektor på ett bra sätt måste ledningsfunktionen i förskola och skola stärkas. Det behövs fler skolledare med rätt utbildning och rätt administrativt stöd.

Men frågan är om den nya skollagen kommer att stärka skolans ledning.

Flera av skollagsberedningens förslag är kloka men det finns också exempel på motsatsen.

Skollagsberedningen vill att rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare ska öka genom att fler beslut än i dag ska kunna överklagas.

Det gäller exempelvis rektors beslut om åtgärdsprogram och anpassad studiegång. Det är rätt. Skolans och rektors myndighetsbeslut måste tåla en kritisk granskning, kunna ifrågasättas och överklagas.

Men samtidigt minskas på många håll antalet skolledartjänster, försämras det administrativa stödet och utökas antalet arbetsuppgifter för rektorer av förvaltningarna. Med den nya lagen kan det finnas en risk för att det utvecklas en överklagandekultur som leder till att det administrativa arbetet ökar på bekostnad av rektors möjlighet att vara en synlig, närvarande ledare.

Det finns inget ”överskott” av pedagogiskt ledarskap, som ändå måste anses vara rektors viktigaste uppgift.

Ett illavarslande förslag är att ledningsansvaret för en skolenhet inte ska kunna delas av flera rektorer eller i ett system med biträdande rektorer.

Detta kan leda till att bara en rektor på varje skolenhet – ett slags ”superrektor” – får befogenhet att lägga ut ledningsuppgifter på olika anställda. Med färre skolledare blir arbetsbördan tyngre när ansvaret för personal och skolans utveckling inte kan delas mellan fler riktiga skolledare.

Mer läsning

Annons