Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sätt barn och unga först!

Annons

Nästan var fjärde elev lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen. En förklaring till detta kan sökas i hur kommunerna hanterar uppdraget som huvudmän för skolan, visar slutsatserna i en ny rapport från Skolverket.
Ej klargjort hur huvudmannaskapet hanteras
Ansvaret separeras från makten
Nationella mål sorteras bort och nationella kravnivåer sänks
Resursfördelning sker schablonmässigt

Det har nu gått tjugo år sedan skolan kommunaliserades. Då angav skolpolitiker att det var svårt att förstå skolan och att det kanske vore bättre med en skolchef som var generalist.
Då fick kommunerna möjligheter att spara även på skolan. Då handlade det mer om att forma skolorganisationen än om att ordna så att den nya nationella styrningen av skolan, den största förändringen sedan grundskolan infördes 1962, fick de förutsättningar som krävdes. Då i en veckosammandragning för grundskolans ledare ägnades 10% av tiden till att klara ut vad det förändrade läraruppdraget och en ny läroplan skulle medföra. Under min tid som rektor på Nynässkolan på nittiotalet blev vi utfrågade av en av kommunfullmäktige tillsatt skolkommission. Kf-ledamoten betonade då att om de nationella skolmålen krockade med de kommunala, skall de kommunala målen gälla.
Nu börjar den nya nationella styrningen ge effekter i form av lärares bristande tid för sitt nationella huvuduppdrag – att i klassrummet på bästa sätt främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Ett uppdrag som Svenskt Näringslivs regionchef i GD den 5 januari menar får följder för vårt samhälles och arbetslivets kompetensförsörjning när stora grupper nu börjar lämna arbetslivet under detta decennium. Den nya läroplanen för grundskolan riskerar mer att bli en ämnessplittrad kunskapsförmedling än ett autentiskt lärande för framtida val av gymnasieprogram och senare egen försörjning i arbetslivet. Det krävs inte färre studie- och yrkesvägledare utan fler heltidstjänster per skolområde och tid för lärare att hämta underlag för elevens lärande och kunskapsutveckling i arbetslivet.
Vi har alla ett samhällsansvar och omtanke om att ge våra barn och unga de bästa förutsättningarna för deras framtid. Föräldrar och kommunens samlade resurser har ansvaret för grunderna. Ungdomar som skall ut i arbetslivet saknar oftast arbetslivserfarenhet. Utveckla arbetslivets sociala engagemang och föreningslivet så att våra ungdomar kan hämta erfarenhet tillsammans med flera vuxna som grundplåt vid anställningsförfarandet. T.ex. i Rotary finns olika yrken representerade där ett samhällsansvar både kan bidra till ungdomars utveckling och att utveckla och känna ökad meningsfullhet i den egna verksamheten.
För tio år sedan diskuterade jag tillsammans med europeiska skolforskare behovet av att i lokalsamhället forma A Caring Learning Community. Väl hemma fick jag tummen ner av grundskolans ledning. Skolverkets rapport ger nu anledning till kommunal omtänkande lärande gemenskap. Utnyttja de samlade kommunala resurserna inom skola, socialtjänst, kultur-och fritid, föreningsverksamhet, föräldrar och arbetsliv och tillsätt en ny kommission som klarar ut hur uppdraget att alla elever lämnar grundskolan med uppnådda nationella kunskapsmål skall formas. Här finns konkurrensfördelar jämfört med de fristående skolorna. Granska kritiskt den egna verksamheten hittills och även effekterna av alliansregeringens skolpaket innan pendeln slår för långt. Vidga strävande från enbart Skolan först till Barn och unga först!

Bo Sundström

Mer läsning

Annons