Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se och lär!

Annons

Allt är inte Youtube. Jag vet ett mycket roligare ställe.

Det är Filmarkivet, filmarkivet.se, där Svenska Filminstitutet och Kungliga Biblioteket lagt upp gamla journalfilmer, reklamfilmer och dokumentärer.

Ett kulturarv har från och med i år gjorts tillgängligt för alla, om man ska säga saken på ett finare sätt.

Men det här är alltså både levande historia – och underbart intressant och kul. Tro mig, please.

Jag hamnar på filmgala med Ingrid Bergman 1953, ser Alice Babs behandla Norge storasysteraktigt, samt träffar den raska husan Lisa som vinner tävlingen om vem som bykar snabbast och bäst – med Tritons tvättpulver!

Filmgalan 1953, den tidens motsvarighet till Guldbaggegalan, hålls i Berns Salonger. Filmarkivets dokumentär följer skådespelare, filmproducenter och biografägare som superar, dricker champagne och dansar.

Men stämningen är spänd. Man väntar på en världsstjärna. Hon och hennes make har bilat från Italien, paret är på väg i hög fart upp genom Sverige. Det rapporteras under kvällen – nu har de nått färjeläget i Helsingborg, nu Linköping, nu Södertälje.

Först efter midnatt, klockan 02.15, parkerar bilen utanför Berns. Ingrid Bergman banar sig fram mellan aftonklänningarna på dansgolvet. Själv klädd i fritidsjacka och långbyxor. Men leende och helt obesvärad.

Hon är drottningen.

Folket hurrar, pressfotograferna blixtrar, diplom utdelas. Så gick det till då – utan ett enda tacktal!

Populära sångerskan Alice Babs lär norrmännen stava till tuggummi i en reklamfilm från 1956. Hon bokstaverar: t-o-y. Inte lätt. Det var före både olja och Northug.

Men bioreklam fanns redan på stumfilmstiden. De är ofta hela berättelser. Det var nämligen en kvarts paus i biografföreställningen som skulle fyllas ut.

”Triton tvättpulver” (1926) handlar om grannarna Smalman och Tjockelin. Familjerna har var sin husa, ”vackra” Lisa, respektive ”fula” Maja. Textskylt visas: ”Ska vi slå vad om vem som tvättar fortast och bäst?”

Lisa vinner för hon är inte bara vacker och rask utan dessutom modern. Hon häller Tritons tvättpulver i bykkaret. Maja blänger häpet och avundsjukt på tvättlinans blänkande linnedukar.

I dag visar detta gastkramande drama minst lika mycket arbetets historia som reklamhistoria.

Att byka tvätt var verkligt grovjobb. Men några decennier senare, på tvålfabriken Florodol i Gävle 1943, gör maskinerna det tunga arbetet medan ”den kvinnliga personalen tilldelas mindre betungande uppgifter”, omtalar speakerrösten i stadsfilmen ”Gävle – porten till Stornorrland”. Ett 20 minuter långt bildsvep som också det finns att se i sin helhet.

Filmen hyllar industristaden Gävle men blir samtidigt en ovärderlig skildring av arbetslivet – och attityder i tiden.

Och apropå arbetssamt. Paramountjournalen från 1926 har förevigat männen som för hand grävde ned rikstelefonkabeln från Stockholm till Gävle.

Kortfilmen ”Dröm blev verklighet” (1949) berättar hur Gävle får ett nytt Folkets hus. Gamla stadsvyer varvas med bilden av en svunnen socialdemokratisk tillförsikt – som med dagens ögon snarare är en verklighet som blivit dröm.

Är jag arkivnörd nu? Är det bara jag som tycker det är hisnande att se framtidstro som den beskrivs i upplysningsfilmen ”Förnuftig fritid” 1946? I bilder från ett sommarglittrande Sandviken!

Liksom de flesta övriga filmer är den vackert restaurerad. Dessutom porträtteras vårt Sandviken av ingen mindre än en ung Sven Nykvist, sedermera Ingmar Bergmans egen favoritfotograf.

Det nya Filmarkivet är ett lyckorike, även om inget annat blev det.

Mer läsning

Annons