Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Simons satir: Bocken har slutat brinna – krismöte på Gävle kommun

Artikel 4 av 6
Simons satir
Visa alla artiklar

Simon Ridell publicerar politisk satir under vinjetten "Simons satir". Det gör han när inspirationen faller på och det finns ett hett ämne som gör sig bra i textformen. Denna gång med anledning av att Gävlebocken har chans att slå rekord genom att för första gången klara sig tre år i rad.

Det vore en överdrift att säga att kommunen gjort ALLT för att skydda bocken genom åren, spola exempelvis tillbaka till 2006 då bocken impregnerades med flamskyddsmedlet Fiber Pro Tector och klarade sig två år i rad. Då togs flamskyddsmedlet bort och bocken brann igen. 16 av 53 gånger har bocken klarat sig men aldrig tre år på raken.

AB ledare spolar framåt istället, till krismötet som hålls år 2022 hos Bockkomittén när Gävlebocken slutat brinna. Tre år utan brand var acceptabelt, fyra också, men nu sitter de där med fem attentatslösa år bakom sig. Publiksiffrorna på den stora bockinvigningen rasar, nu är besökarna så få att ingen skulle köpa att de skriver 15 000 istället för 10 000 bara för att det är för mycket folk att räkna med blotta ögat. Nu är det glest.

Det har gått två år sedan riksmedier uppmärksammade bocken med mer än en liten notis och Gävles självsäkra slogan "Julen börjar i Gävle" har barrat av. Ingenting börjar i Gävle och Malmö är numer staden som förknippas starkast med bränder.

Gävle var på mot herravälde som Sveriges julstad nummer 1 – men har nu knappt mer att skryta om än Ockelbo julmarknad. Goda råd är dyra och det brinner i alla knutar utom bockens rosetter. Något måste göras för att vända trenden.

Hört på krismötet:

– Okej, så det här med dubbla gärdsgårdsstaket har funkat alldeles för bra. Vad kan vi ha för förklaring till varför vi väljer att ta ner ett?

– Det är ju rätt stökigt för ögat med dubbla gärdsgårdar... Det är inte supervackert.

– Ah, ja, den estetiska vinkeln igen. Bocken ska ju vara en julefröjd för ögat. Det KAN funka.

– Ja, men om man lägger till att vi tror att suget på att bränna bocken gått ner betydligt, för det har det ju. Vi vågar helt enkelt göra den snäppet vackrare igen för att viljan att bränna den verkar ha lagt sig.

– ...Men egentligen vill vi öka incitamentet igen. Ser inte folk rakt igenom det då?

– Jo, absolut, men vi står pall och är fasta i vår övertygelse att bocken måste få vara så vacker som det bara går.

– Visst, okej, det ingår ju i och för sig i det här uppdraget att spela dum. Det är så att säga en yrkesmässig risk man får lära sig att leva med. Någon som har någon annan vinkel på det här? Om inte så är det bort med ett gärdsgårdsstaket och skylla på estetiken som gäller.

– Vi kanske kan impregnera med ett flamskyddsmedel igen, som snarare gör det lättare för bocken att fatta eld. En liten, liten tändsticka och POFF! Liksom. Det är ju bara att byta ut vätskan i dunken?

– Det verkar riskfyllt och som att det går att avslöja... Och frågorna efteråt? "Testade ni inte flamskyddsmedlet?" Och ska vi skylla på något stackars företags produkt, när det själva verket är vi som mixtrat med den? Det är vi som måste ta smällen.

– Smällen! Vi kan plantera en bomb, lagom kraftfull som max spränger av ett ben så den rasar ihop. Kanske?

– Nej, nej, nej... Det kan inte vara VI som saboterar den. Vi kan bara öka chanserna för det.