Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolans akuta läge kräver akuta åtgärder, men också långsiktiga

Annons

Att en företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting inte tycker om att höra att det behövs ett justerat ansvar för skolan på sikt, det är väntat. Därför är SKL:s ordförande Anders Knapes inlägg i Arbetarbladet (11/12) mycket väntat.

Lärarnas Riksförbunds hållning i frågan om skolans stora problem är ansvarsfull. Hur ofta det än upprepas av förändringsrädda kritiker som vill försvara dagens ordning, så förespråkar vi inte en kostsam omorganisering av skolan och vi blickar inte bakåt. Den förändring vi arbetar för kommer i stället bli mer kostnadsaffektiv än dagens system.

Men självklart måste mycket annat än en snabb förändring av huvudmannaskapet göras nu i det allvarliga – akuta – läge som skolan i Sverige befinner sig i.

Hur illa läget är ser vi av PISA-undersökningen som presenterades häromdagen. Där fortsätter svenska elever halka efter i kunskapsresultat jämfört med jämnåriga i andra jämförbara länder. Även likvärdigheten försämras. Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat, likaså skillnaden mellan framgångsrika och svaga skolor. Dessutom har elevernas sociala bakgrund fått större betydelse för skolresultaten och är nu större än OECD-genomsnittet.

Våra medlemmar har varnat för detta under lång tid. De ser hur klyftorna i svensk skola ökar. Sverige slits isär i en del som har och får kunskap, och en del som inte får det. Detta är ohållbart!

Nu behövs omedelbara insatser av det slags som lärarna givetvis efterfrågar i första hand. Alltså satsning på mindre klasser, alternativt fler lärare i grupperna, mer tid för lärare att förbereda och följa upp undervisningen, samt tydligare mål och bättre styrning.
Sådant som kommunerna som huvudmän inte lyckats åstadkomma under snart tjugo års tid. Det är under samma period som Sveriges fall i kunskapsrankningen pågått…

Men det måste också påbörjas en process för att kunna justera huvudmannaskapet för skolan. Oavsett vad Knape skriver, anser vi och många med oss, att det har betydelse vem som ansvarar för skolan. Det krävs kunskap och kompetens, vilket saknas i dagens system där 290 kommuner fördelar pengarna på olika sätt och inte förmår styra dem till just undervisning och kunskapshöjande insatser.

Lärarnas Riksförbund har föreslagit en statlig finansieringsmodell så att pengarna till undervisning är mer lik OECD-ländernas. Vi föreslår att cirka 60 procent av skolans kostnader går till undervisning, till skillnad från dagens cirka 50 procent. Detta skulle innebära att stora summor förs från kommunal administration till det eleverna behöver.

Vår kongress beslutade att vi verkar för ett ökat statligt ansvarstagande med sikte på ett förändrat huvudmannaskap. Huvuduppdraget är att alla elever ska få förutsättningar att tillgodogöra sig en nationellt likvärdig utbildning av högsta kvalitet.

Vårt mål är att våra medlemmar inom såväl kommunala och privata skolor ska uppfatta det förändrade huvudmannaskapet med statlig finansiering som något positivt. Vi blickar framåt och vill finna vägar för ett modernt och nytt huvudmannaskap för skolan, där staten formulerar mål, finansierar och utvärderar undervisningen

Men innan denna nödvändiga förändring påbörjas kommer givetvis Lärarnas Riksförbund att på alla nivåer arbeta för omedelbara förbättringar i skolans verksamhet, inklusive arbetsätt som kan utveckla skolans resultat. Helt i enlighet med Läraravtal 2010 där lokalt utvecklingsarbete ska uppmuntras.

De professionella lärarnas möjlighet att själva styra upplägget av sitt arbete är grundläggande för att få den starka yrkeskår som är så avgörande för att vi ska kunna förbättra resultaten i skolan. Allt utvecklingsarbete bygger på samverkan och gemensamt arbete.

Istället för att skapa strid om arbetstiden på skolorna ska parterna fokusera på samtal om hur eleverna ska klara målen bättre. Vi lärare i Lärarnas Riksförbund ser framåt och inriktar oss på det som spelar roll för att höja resultaten och måluppfyllelsen för eleverna. Både omedelbart och på sikt.

Metta Fjelkner
ordförande Lärarnas Riksförbund

Mer läsning

Annons