Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolstart med mer flit och mindre flum

/

I dagarna börjar ett nytt läsår för närmare 1,3 miljoner elever.

De kommer till en skola som står inför en rad nyordningar. Förändringar som kan ha klara fördelar både för eleverna och deras föräldrar, tycker Skolverkets högste chef Per Thullberg och läraren Maria Bock.

Annons

Mer flit och mindre flum. Det är, något tillspetsat, den röda tråden i utbildningsminister Jan Björklunds (FP) räcka av initiativ på skolområdet. Men trots alla påbörjade omställningar – från betygsreform till ny lärarutbildning – är det knappast något som kommer att märkas ute i klassrummen i höst. Det mesta är faktiskt som vanligt – ett tag till.

Men framåt jul får landets alla sjuåringar, och kanske många äldre elever, sitt livs första skriftliga omdöme – alltså ett papper på vad de lärt sig i varje ämne. Omdömet får inte se ut exakt som ett betyg – men kan vara ”betygsliknande” om skolan väljer det. Alla föräldrar har rätt att få tydlig information om hur deras barn ligger till, har Björklund motiverat.

Skriftliga omdömen blev obligatoriskt redan i fjol, men det har tagit tid för många skolor att införa den nya rutinen. Skolinspektionen har därför givit bakläxa till ett antal skolor, där elever fått ofullständiga eller inga omdömen alls. Det kan vara bra för föräldrar att känna till detta, påpekar Carina Larsson, pressekreterare vid Skolinspektionen:
– Som förälder har man ju möjlighet att göra sin röst hörd och ställa krav.

Maria Bock, specialpedagog vid Skanskvarnsskolan i Stockholm, tycker att de skriftliga omdömena har en klar poäng:
– De tillför att det blir snabbare åtgärder för de elever som behöver extra stöd. De snabbar på skolan som organisation, om en elev till exempel inte knäckt läskoden i slutet av årskurs ett, säger hon.

En annan nyordning väntar till vårterminen, då alla tredjeklassare skriver nationella prov i svenska och matte. Det blir första gången lärarna får en rikstäckande avstämning på hur just deras tioåringar ligger till. Maria Bock ser det som en naturlig utveckling.
– Tidigare har det inte varit en nationell avstämning förrän i år fem. Nu kommer den i år tre, och om det visar sig att en elev inte nått målen då finns det tillräckligt med tid att rätta till det. För elevernas rättssäkerhet skulle jag tro att det är bra, de har rätt till stöd och sin garanterade undervisning.

Proven mäter också hela skolan.
– De visar egentligen att skolan givit den undervisning eleverna har rätt till. Klarar man inte de nationella proven beror det i huvudsak inte på den enskilde eleven utan på hur skolan skött sitt uppdrag, säger Maria Bock.

Än så länge ges inga ”riktiga” betyg förrän i årskurs åtta, men regeringen vill tidigarelägga betygspremiären till sjätte klass. Nyordningen införs sannolikt 2011/2012 och till dess måste lärare, föräldrar och elever lära om. Dagens betygsskala ersätts nämligen med en ny, sexgradig skala med A som toppbetyg. Syftet? Att uppmuntra flit. Med fler steg på skalan blir det lättare att höja betyget ett snäpp, enligt Björklund.

Det är inte bara nya betyg som införs 2011/2012. Samma år kommer en rad andra förändringarna med ketchupeffekt: Ny lärarutbildning, ny gymnasieskola, ny skollag och nya kursplaner. Det sistnämnda innebär att lärarna ska få mer begripliga instruktioner om vad de ska lära ut, enligt Skolverkets generaldirektör Per Thullberg som inte är imponerad av dagens kursplaner.
– 94 års kursplaner är de mest abstrakta som jag känner till – i hela världen, säger han och beskriver diffust beskrivna mål som lett till spretiga kunskaper, beroende på att man lagt tonvikten väldigt olika på olika skolor.
– Vi kan också se att från 1995 och framåt har elevernas kunskaper sjunkit. Det är hög tid att vi stramar upp det här, säger han.

Mer läsning

Annons