Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skulle inte kyrkan vara fri?

Sven Winterstam och Elisabeth Olsson anser att kyrkan ska styras utan inblandning av politiska partier för att kunna fatta oberoende beslut utifrån sin bekännelse.

Annons

Riksdagspartiernas dagsaktuella hjärtefrågor förs fram till beslut både i riksdag och kyrkomöte. Partikansliernas kyrkopolitiska program anger tonen. Kyrkan blir alltmer politiskt korrekt, en spegel av dagens samhälle i stället för att vara ”jordens salt” och världens ljus”, som hon har sin Herres uppdrag att vara.

Är inte Kyrkan fri från staten sedan år 2000?

Tänk om partierna ville styra också andra idéburna rörelser?

Tänk dig exempelvis Röda Korset styrt av partipolitiker! Absurt? Javisst. Lika absurt att de partier som lagstiftar i riksdagen också beslutar i kyrkan. Var skulle människor kunna väljas till ansvarsfulla styrelseposter utan att dela de grundläggande värderingarna förutom i Svenska kyrkan?.

Det finns förvisso en rad hängivna förtroendevalda i kyrkan som förutom sitt partiengagemang också aktivt deltar i kyrkans liv och troget återfinns i den gudstjänstfirande församlingen. Det är inte människor vi kritiserar – det är partipolitiken i kyrkan.

Både ordet kyrka och ordet politik kommer från grekiskan.

Kyrka = det som tillhör Herren, politik = det som angår staten.

Kyrkan har sitt ursprung och sin grund i Jesus Kristus och har inte tillkommit genom att människor beslutat att starta en kyrka. Kyrkans uppdrag är att sprida kunskapen om sin Herre i världen och att leva efter Jesu undervisning. I portalparagrafen (§1) i Kyrkoordningen regleras grunden för Svenska kyrkan: Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530, är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593, är förklarad och kommenterad i Konkordieboken samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument.

Detta är den grund Svenska Kyrkan vilar på. Det måste därför rimligtvis också vara utgångspunkt för den som åtar sig förtroendeuppdrag i kyrkan.

Faktum är att partipolitiken i Svenska kyrkan alltmer har ökat de senaste två–tre decennierna. Det finns en högljudd partipolitik som i kyrkomötet hävdar att partiets ideologiska frågor ska få genomslag utan att reflektera över vad portalparagrafen säger om kyrkans liv och färdriktning.

Så är det med makt. Den strävar efter att utvidga sitt inflytande.

Kyrkan är uppenbart nyttig för politikerna.

Vi stöder nomineringsgruppen Frimodig Kyrka (FK), en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp, inför kyrkovalet 20 september. FK anser att Svenska kyrkan alltmer tappat sin frimodighet som kristen kyrka. Vi vill att bekännelsen till Jesus, som kyrkans herre, ska vara tydlig.

Gävle

Gävle

Mer läsning

Annons