Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äntligen får de ett riktigt bröllop

/
  • BRUDPAR PÅ NYTT. Anna och Peter Hedberg gifte sig borgerligt 1995. Vigseln skedde i all hast utan familj och vänner närvarande. Med åren har längtan efter ett riktigt bröllop vuxit och i morgon, lördag, blir det verklighet. ”Det blir en nystart”, säger de.

Anna och Peter gifte sig i rådhuset 1995. Vigseln tog fem minuter och bröllopsresan var en kryssning till Åland. Familj och vänner fick inte vara med och fira.
– Vi har alltid känt att vi skulle vilja ha ett riktigt bröllop, säger paret. I morgon förnyar de sina äktenskapslöften i Böna kapell.

Annons

Med två småflickor och ett nyinköpt radhus hade Anna och Peter inte en tanke på något storslaget bröllop.

– Vigseln var bara något vi ville få gjort.

Annas mamma ställde upp som barnvakt inför det som skulle bli parets första barnlediga helg sedan Emmy och Lovisa föddes. Anna och Peter kilade iväg till rådhuset, där de vigdes inför två för dem okända vittnen.

– Det var nog förrättarens första vigsel, så han var mer nervös än vi, berättar Anna och skrattar åt minnet.

Efteråt tog de bussen till Ålandsbåten, där de hade lyxat till det med en hytt utrustad med både tv och fönster!

– Det var en väldigt mysig resa, men det berodde mest på att det var första gången vi åkte iväg bara vi två sedan vi fick barn.

Det muttrades en del över Anna och Peters val.

– För våra närmaste var det en besvikelse. Ingen fest blev det och ingen fick vara med. Lite oromantiskt, tyckte de nog, säger Anna.

Fick ja på förfrågan

Annas syster Maria och hennes Rolf vigdes några år senare i Oslättfors kyrka. Det blev ett romantiskt bröllop med hela släkten och många vänner och ett vackert minne för alla som var med.

Anna och Peter, som hade lämnat kameran hemma när de stack till Åland, hade inte ens ett foto...

– Barnen har ofta frågat: ”när gifte ni er?” och ”var är korten?”. Det har alltid känts som om vi missat något.

Efter jul började Anna undersöka hennes och Peters möjligheter att förnya sina vigsellöften. Hon skickade en förfrågan till församlingen.

– Jag fick svar på en gång; det var inga problem. Och jag som knappt trodde att de skulle förstå vad jag menade!

45 gäster

I morgon lördag klockan 14.30 tar Anna och Peter emot välsignelsen av prästen Andreas Wejderstam. I bänkarna sitter 45 inbjudna gäster. Anna ska bära en lång vit finklänning, Peter mörk kostym.

– Dressmans värsta! säger Peter nöjt och Anna fyller i:

– Och han som aldrig använt nåt sånt. Han blev skitsnygg!

Annas syster ville låna ut sin brudklänning, men Anna tvekade.

– Syrrans satt jättebra, men det kändes inte riktigt rätt när vi inte är något riktigt brudpar, säger hon.

Fast efter lite funderande kommer hon och Peter fram till att det trots allt är det de är.

– Man byter inte ringar men lovar varandra trohet igen.

Bröllopsminnen för alla

Parets sex barn ser fram emot mamma och pappas bröllop.

– Särskilt flickorna är väldigt taggade och vill hjälpa till, säger Peter.

Inför festen har Jesper, 7 år, förberett en dockteaterföreställning.

– Teatern blir rolig, lovar han.

Maten till buffén gör de själva. Anna och Peter försöker hålla kostnaderna nere så mycket det går men gissar att notan ändå slutar på 15 000– 20 000 kronor.

Å andra sidan räcker det till bröllopsminnen åt hela familjen.

– En fördel med att förnya sina löften är ju att barnen får vara med.

Mer läsning

Annons