Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Cecilia har fått leva sin dröm

/
  • BLAND AFRIKAS VILDA DJUR. När Cecilia Jansson, 19, från Gävle hade tagit studenten i våras längtade hon ut i världen. ”Vissa skulle nog beskriva mig som orealistisk, för jag vill så mycket, men jag tror att man kan genomföra alla sina drömmar bara man vill”, säger hon efter sina veckor vid Harnas Wildlife Foundation i Namibia.

Cecilia Jansson från Gävle älskar djur och har tillbringat tre veckor som volontär vid Harnas i Namibia, en farm för skadade, misskötta, hemlösa och hotade djur. Organisationen går runt med hjälp av turister som betalar för att komma dit och jobba som volontärer.
– Resan var en dröm som gick i uppfyllelse. Harnas är ett fantastiskt ställe! Jag har aldrig tidigare upplevt sådan värme och kärlek till djuren, säger Cecilia, nyligen hemkommen.

Annons

Måndag

I snart tre veckor har jag vaknat upp till att lejonen ryter. Jag har fått älska alla de fantastiska djuren som finns här på Harnas, levt min dröm och njutit av varje sekund.

I dag fick jag chansen att åka på tour, vilket innebär att man åker runt och matar alla djur i inhägnader utanför farmen. Vildhundar, geparder, babianer, lejon, leoparder och ökenlodjur är några av dem som vi kastade köttbitar och inälvor till. Det var en otrolig upplevelse att se leoparder fånga köttet i träden och ökenlodjuren hoppa och fånga köttet två meter över marken. Men det bästa av allt var nog att få gå in till två av vildhundarna med en hink full med kött.

Tisdag

Dagens morgonsyssla bestod av att ta ut leopardungarna på promenad. De klättrade i träd, jagade en springbock och undersökte varje centimeter av den nya miljön. Det var fantastiskt att se de små liven ute i det fria, där de hör hemma.

På eftermiddagen åkte en grupp ut i skogen för bush-burning. Vi släpade ris och brände upp allt torrt för att tillåta mer växtlighet att spridas. Det resulterar i fler växtätare, vilket i sin tur innebär att Harnas kan släppa ut fler rovdjur i det fria. Det var olidligt varmt och taggbuskarna var hemska. Dock ett lågt pris att betala för att göra en insats för Afrikas vilda djur.

Onsdag

Min onsdag spenderades på Food Prep, där man gör i ordning djurens mat. Vi volontärer blev redan första dagen indelade i fyra olika grupper som ansvarar för olika djur. Vi förbereder maten, matar och städar inhägnaderna åt bland annat geparderna, krokodilerna och öronhundarna. Att låta geparderna äta direkt ur handen är en känsla jag aldrig kommer att glömma.

Innan jag kom till Afrika var det den sysslan jag oroade mig mest inför. Jag visste inte om jag skulle klara av att skära i ett djur för att mata ett annat, men jag insåg fort att gränserna här i Afrika suddas ut. Det jag aldrig skulle ha klarat av att utföra hemma känns självklart och naturligt här borta i bushen.

Torsdag

Klockan ringde 5.30 i morse och vi klev upp för att åka på Fence Patrol. Vi såg solen gå upp medan vi stod bakpå bilens flak och åkte runt på savannen för att kontrollera alla stängsel.

Eftermiddagen, natten och morgonen spenderades ute i en spaningskoja i bushen. Vi hade till uppgift att räkna alla djur som kom till vattenhålet där vi befann oss, för att veta hur mycket vilt som fanns kvar i området. Gnuer, kudus och springbockar var några av de djur vi hade turen att få se. Vi slumrade till i våra sovsäckar utomhus och när jag slog upp ögonen såg jag tre kudus som stod vid vattenhålet 15 meter bort och stirrade på oss. Obeskrivligt.

Fredag

Äntligen fick jag ännu en gång chansen att åka på research. Vi åkte ut för att leta efter Pride, en gepard som är uppvuxen på Harnas men som de lyckats få ut i det vilda igen. Ett levande bevis på att Harnas lever upp till sitt syfte och motbevisar alla som säger att djur uppfödda av människan inte kan klara sig i det vilda.

Första gången jag åkte på research hittade vi henne ätandes på en ung springbock som hon lyckats fånga och jag blev så glad och stolt över att se att hon kan leva i det fria och fälla sina egna byten. Tyvärr kunde vi inte gå fram till henne då, men i dag kunde vi kela med världens finaste gepard som vi upptäckte var dräktig, en nyhet som gjorde alla på Harnas lyckliga.

Lördag

Även fast vi jobbar och sliter mest hela tiden så har vi fortfarande mycket ledig tid, vissa dagar mer än andra och i dag var en sådan dag. Jag brukar passa på att umgås med djuren men också med alla volontärer som jag kommit nära, så i dag bestämde vi oss för att ha ett poolparty. Det finns en liten pool här som vi satte oss runt och bara tog det lugnt ett tag. Vi pratade och skrattade tills tårarna rann. Den här gruppen är underbar och jag kommer sakna varenda en av de 52 volontärerna som är här. Jag åkte på den här resan ensam men är oerhört glad över att jag har fått dela mina upplevelser med så många likasinnade och fantastiska människor.

Söndag

Dagen jag har fruktat i tre veckor har kommit. På vägen till bilarna som skulle ta oss till flygplatsen tittade jag åt vänster och såg en gepard i inhägnaden bredvid mig. Då brast det. Tårarna började rinna och fortsatte när jag kom fram till mina nyfunna vänner för att krama dem farväl.

Det är med blandade och framför allt överväldigande känslor som jag lämnar detta underbara ställe. Bilen tar mig längre och längre bort från Harnas, men det finns ingenting som kan ta Harnas ifrån mig. Harnas kommer för alltid att finnas i mitt hjärta och jag vet att jag en dag kommer att återvända. Jag är så tacksam för allt Harnas gjort, inte bara för djuren utan även för mig.

Mer läsning

Annons