Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ann-Sofie en envis arbetarunge från Brynäs

/
  • VARVAR NER HOS HÄSTARNA. Ann-Sofie Wennman kopplar av från sitt intensiva jobb på Trygghetsrådet i Gävle med att sköta om döttrarnas hästar hemma på gården. Själv rider hon inte längre. ”Nej, jag mockar och betalar. Jag skruttar runt på någon tur med islandshäst ibland
  • Hemma på Gården. Ann-Sofie Wennman hemma på gården i Årsunda.

Ann-Sofie Wennman växte upp på Brynäs i Gävle som ett ”maskrosbarn” med nyckel runt halsen och mycket eget ansvar.

– Jag åkte till Ponnyklubben i Valbo själv när jag var sju. Mamma var ensamstående och jobbade på Konsum.

Av den sjuåringen blev det en kvinna som alltid funnit på råd när det kärvat, både åt sig själv och andra.

Annons

Ann-Sofie Wennman jobbar som projektledare och rådgivare på Trygghetsrådet i Gävle. De senaste åren har hon träffat många förtvivlade människor, efter massuppsägningarna på Stora Enso, Sandvik och Ericsson.

Ann-Sofie lyssnar, möter dem med respekt och vinner oftast de drabbades förtroende.

– Det kan låta konstigt men jag har världens roligaste jobb. Jag får inblick i så många branscher och yrken, familjer och relationer. Jag får lära mig så mycket hela tiden.

Hur får du en människa som nyss förlorat jobbet att tro på framtiden?

– Cheferna och facken måste ge först ge beskedet på rätt sätt, vara inriktade på framtiden från början. Sen gäller det att vara uthållig, långsiktig och ha mod.

Och hur får du själv ork att lyfta andra gång på gång?

– För att jag vet hur det går. De får jobb! säger Ann-Sofie leende. Jag är övertygad om att det finns en plats för alla. ”Du blir ju gladare än jag!” brukar de säga när det löser sig.

En riktig ”arbetarunge”

Ann-Sofie Wennman var en riktig ”arbetarunge”, som hon själv säger. När hon var 14 började hon jobba ihop egna pengar och har alltid hittat olika födkrokar; Konsumlagret, sommarkollo, Systembolaget. Hon har sålt tulpaner på torget och varit studiecirkelledare på keramikkurser.

När hon gick på Vasaskolan jobbade hon extra i fiskdisk på Valbo köpcentrum ett år.

– Jag lärde mig grava lax, lägga in sill, flå en lake och skala 70 kilo lök på en dag, skrattar Ann-Sofie. Och det kunde hända att det kom fram två tanter när man ropade upp nästa nummer, vilket alltså betydde att det var 100 kunder som väntade på sin tur...

Självständiga döttrar

Hon är en självständig mamma som fått tre självständiga döttrar. Lisa tog sitt pick och pack och två hästar och flyttade till Skåne för en hästutbildning när hon var 15. Frida har redan bott i USA i två år, där hon jobbar hos en travtränare.

Ann-Sofie grundade deras hästintresse när hon köpte en shetlandsponny och ett russ när barnen var små. Men 14-åringen Nea trivs bäst i rampljuset på teaterscenen på Kulturskolan i Sandviken. Henne blev det ingen hästtjej av.

– Hon fick ett föl när hon föddes, men när hon var nio och ponnyn var nio och hon måste börja mocka själv sa hon bara: ”Sälj ’na!”, berättar Ann-Sofie.

Blev dödligt sjuk

Vid 50 är Ann-Sofie tacksam för livet. För två år sen svävade hon mellan liv och död efter en galloperation som gick snett.

Levern skars sönder av misstag, och Ann-Sofie blev dödligt sjuk. Det tog nästan tre månader innan skadan upptäcktes, och det skedde efter att Ann-Sofie själv krävt att få transporteras till Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Jag fick leva med den otäcka insikten att det kan vara slut. Ändå tror jag att det är lättare för den som är sjuk, än för dem runtomkring som bara kan gå och se på och vänta. Men det gick bra, nu ska jag vara helt återställd.

Mer läsning

Annons