Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från Hagaströms is till OS i Albertville

/
  • ”Bosse König har fastnat i bankfacket”, där har du rubriken, säger han och skrattar när jag tar bilden nere i SEB:s bankvalv.
  • Bosse König med snygg tofsmössa 1985.
  • Den äldsta bilden på Bosse König i vårt arkiv är från 25 januari 1978.

1992 gick Bosse Königs pojkdröm i uppfyllelse. Då fick han tävla i OS i Albertville.
– Det är klart att det kändes stort, men det är inte OS-deltagandet i sig självt som jag rankar högst i min skridskokarriär, säger han.

Annons

Bosse König flyttade till Hagaström från Laxå 1970. Hans familj var en riktig skrinnarfamilj, pappa var lagledare för damlandslaget och två år senare var hans bror, Ove, med i OS i Sapporo. Bosses pappa var med och startade skridskoklubben i Hagaström och Bosse växte mer eller mindre upp på skridskobanan. Men när han var 20 år tog det stopp.

– Jag hade bestämt mig för att satsa heltid på skridskoåkningen då, men det blev för allvarligt. Jag blev så less på det så jag kände att jag aldrig ville åka mer.

Men efter två år kom lusten tillbaka och han började träna för skojs skull.

– Jag ville se hur mycket som fanns kvar att ge. Och när jag hittade glädjen igen kom resultaten. Det var efter det jag tog SM-guld och fick vara med i VM och OS.

Han beskriver OS som en stor happening, men det är inte det han är mest nöjd med i karriären.

– Jag kom 21:a på 1 500 meter, det var jag väldigt missnöjd med. Och sedan ramlade jag på 1 000 meter, kroppen var helt slut efter 1 500-metersloppet. Det jag egentligen är mest nöjd med i karriären är säsongen 1989–90 när jag kom nia i den totala världscupen på 1 000 m, då höll jag en hög nivå hela säsongen.

Han är fortfarande aktiv som ledare inom Hagaströms SK och dottern Klara tävlar för klubben. På sommaren är det fotboll och golf som tar mycket tid. Bosse är engagerad i Hille IF, där sonen Emil spelar fotboll.

– Jag brukar säga att jag är allmänt sportstörd, säger han och skrattar.

1987 sommarjobbade Bosse på PK-banken och något år senare ringde de och frågade om han ville börja jobba hos dem.

– Jag sa att jag tar jobbet om jag får ledigt för att åka skridsko och det fick jag.

Nu har det blivit 26 år i bankvärlden varav de senaste två och ett halvt åren på SEB i Gävle.

– Det är ett roligt jobb, man träffar mycket människor, det har jag alltid gillat. Många tror att det mest är en massa siffror och analyser, men det är kundmötena som är det viktiga. Jag lär mig något varje dag av mina kunder, säger Bosse.

Mer läsning

Annons