Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Georg växte upp med 19 syskon

/
  • SKIDFANTAST FYLLER 100. Georg Strid bor i egen lägenhet på Fyrklövern i Skutskär sedan 3,5 år och trivs alldeles utmärkt. Just nu under skid-VM är det extra trevligt, då Georg, som själv åkt mycket skidor i sina dar, har många högtidsstunder framför tv:n att se fram emot. Men just i dag, söndag, måste han slita sig från sändningarna en stund för att vara med när hans 100-årsdag ska firas i Fyrklöverns matsal.

Georg Strid växte upp på Hyttön i en familj med 20 barn.

– Jag har förundrats över min mamma många gånger, säger Georg, som fyller 100 år i dag.

Annons

Georgs far blev änkeman med åtta barn. Hans nya fru hade ett barn sedan tidigare. Tillsammans fick de ytterligare elva. Georg var en av dem.

Några hade förstås redan flugit ur boet, men visst var det trångt i stugan när Georg växte upp.

– Vi var väl en 15–16 personer kring bordet om kvällarna. Och på nätterna låg vi tätt i säng och soffa och slogs om täcket, minns han.

Modern skötte hem och barn

Hans far var skogsförman. Modern skötte hem och barn. Familjen hade några kor, en gris, får och höns. Modern slet hårt från morgon till kväll; släpade vatten och slaskhinkar, bar ved, eldade, tvättade och lagade mat till alla.

– Mamma fick gå över en mil till affären med ryggsäck på ryggen och en fotogenkanna i vardera näven. Efter skolan gick man och mötte henne för att hjälpa henne bära.

Georg var 13 år när han började som bonddräng.

– Att köra häst i skogen var inte lätt när man var liten och inte rådde över hästen, så nog grinade man ibland.

Ensam i brinnande mila

Grät gjorde han också den gången när bonden lämnade honom ensam vid kolmilan i skogen för att hämta mat. Gaser inuti milan fick elden att slå upp och Georg fick kämpa ensam utan att egentligen veta vad som skulle göras. Till slut rusade han hem genom skogen, skräckslagen och förtvivlad.

Skogen var hans arbetsplats de följande åren. Vid 16 slutade Georg hos bonden och börja hugga tillsammans med brodern Erik. Dåliga tider på 1930-talet ledde till att Georg tillbringade ett år med nödhjälpsarbete i Småland, där han byggde vägar för 15 kronor i månaden. Sex kronor hade han kvar när mat och husrum var betalt.

Georg, som hade körkort, fick därefter jobb hos en trädgårdsmästare i Valbo som sålde blommor och grönsaker på torgen i Gävle, Sandviken och Hofors. En av stamkunderna i Hofors var gift med en skogvaktare vid SKF, som var under uppbyggnad. Georg bjöd på några perennplantor och gjorde intryck, och strax hade han anställning på bolagets kolgård.

– Jag fick skäll av trädgårdsmästaren, men då hade jag redan fixat nytt jobb!

Familj och företag i Hofors

I Hofors bildade Georg familj och där föddes alla tre barnen. 1949 flyttade familjen till Söderfors, där Georg skötte kolningen åt Stora Kopparberg på entreprenad. Han köpte lastbil, fick trafiktillstånd och började köra allt mer.

Rörelsen växte och utökades med timmerbilar och Georg började anställa. 1959 flyttade familjen till Tallmon, Skutskär, där Georg även drev vedgård under många år.

Sonen Bengt kom in i firman på 1970-talet och när Georg gick i pension tog Bengt över. Då kunde Georg och hans Emmy tillbringa mycket tid vid sitt kära fritidshus på Hyttön.

– Det var bästa tiden när alla barnbarnen var på Hyttön. Vi byggde kojor och fiskade, då trivdes jag.

Skidåkning har varit ett stort intresse. Georg minns sin ungdoms skidtävlingar, då han kunde åka 1,5 mil från Hyttön till Älvkarleby för att delta i ett tvåmilslopp, varefter han skidade hem igen.

Skog och jakt

Skogen och jakten har legat Georg varmast om hjärtat. Han känner varje tuva i skogarna på barndomens Hyttön, där han sköt sin sista älg vid 85 års ålder.

– Jakten och skogen är väl det jag saknar mest.

Efter 1989, då hustrun dog, har Georg haft sällskap med Vera, som nyss gick bort. De delade naturintresset och fick fina år tillsammans innan hon blev sjuk.

Hur känns det då att fylla 100?

– Ja, inte är det direkt ett nöje, svarar Georg.

Hittar glädjeämnen än

Men visst finns det fortfarande glädjeämnen och Georg är tacksam att han är så pass rörlig som han är.

Han tycker om att gå ned i matsalen och umgås lite om dagarna och sommartid tar han gärna promenader. Ibland ringer han färdtjänst och åker hem till sonen och sonhustrun som övertagit huset på Tallmon. Och när det ordnas pub på Fyrklövern är Georg där.

– Tjejerna här är enastående duktiga. De har skämt bort mig väldigt sedan jag kom hit, säger han.

Mer läsning

Annons