Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pucken har nya mål i livet

/
  • LÄMNAR TIDNINGSKVARTEREN. Sammanslagningen mellan Arbetarbladets och Gefle Dagblads sportredaktioner blev betydligt bättre än Bengt ”Pucken” Persson hade vågat hoppas. Hans önskan inför pensioneringen är att det ska gå bättre för Brynäs. ”Går Brynäs till SM-final blir jag gästkrönikör”, lovar han.

Sportjournalisten Bengt ”Pucken” Perssons hjärta kommer alltid att slå för Brynäs. Ändå finns det inget som skulle få honom att sätta på sig en Brynäsmössa eller vifta med en vimpel i lagfärgerna.

– Nej, aldrig! Rolf Lassgård kan bära Brynäströja på matcherna, han gör det bra, men jag skulle bara se plump ut.

Annons

Bengt ”Pucken” Persson, tidigare sportchef på Arbetarbladet, tillträdde som krönikör när Gefle Dagblads och Arbetarbladets sportredaktioner blev en för fem år sedan.

– Jag är inte så mycket för att stryka medhårs, säger när han sammanfattar de gångna åren inför pensioneringen vid årsskiftet.

Alla som har läst hans krönikor i Gävletidningarna vet att han inte lindar in kritiken mot sitt hjärtas hockeylag i bomull. Men gnäll för gnällandets egen skull är Pucken främmande.

– Det har funnits fog för kritiken mot Brynäs, säger han med övertygelse.

Pucken såg sin sista Brynäsmatch å yrkets vägnar i tisdags när Brynäs mötte Rögle hemma i Läkerolen. Sista krönikan publicerades på nyårsafton. Under alla år som sportreporter har Pucken bara missat en handfull av Brynäs hemmamatcher.

– Senast var när min bäste vän fyllde 60 och Brynäs mötte Frölunda. Jag försökte få honom att flytta kalaset, men där gick gränsen, säger Pucken och skrattar.

Även under 2006 fick Brynäs klara sig igenom några matcher utan Bengt Persson på läktaren. Efter undersökning besannades farhågorna om att han hade drabbats av prostatacancer och efter operationen i februari 2006 följde ett helt år av cellgiftsbehandlingar. Blå bandet-nålen på kavajslaget påminner om sjukdomstiden och visar att han stödjer Cancerfondens kamp mot prostatacancer.

– Jag tjatar på mina söner att de ska ta ett prov, säger Pucken, som önskar att PSA-testet som avslöjar sjukdomen vore obligatoriskt för alla män.

Pucken, som fyller 66 i mars, har arbetslusten i behåll. Han överväger att fortsätta som frilans, men har inte bestämt sig. Visst lockar nyhetsjakten fortfarande, men just nu hägrar så mycket annat.

I planerna ingår att tillbringa mycket mer tid vid familjens hus i Furudal i Dalarna, där Pucken vid sidan av arbetet med hus och trädgård tänker skaffa sig jägarexamen. Sommaren ägnar han till stor del åt Fiskens hockeyskola, där han varit lägerfarsa ända sedan hans egna söner deltog. Hockeyskolan är skälet till att Bengt och Gittan, som också är sportfantast, en gång sökte och fann sitt smultronställe i Furudal.

– Sportintresset har alltid styrt familjens dagliga liv och våra mattider är helt anpassade efter matcher och arrangemang. Likadant var det under min uppväxt i Skutskär, som då hade Sveriges bästa bandylag. Tiden för bandymatchen avgjorde när vi skulle äta söndagsmiddagen.

Och vad passade Bengt bättre än en karriär som sportjournalist? Första fasta jobbet efter journalistutbildningen fick han på Östersundsporten 1966 och där stannade han tills han kom till Arbetarbladet i slutet av 1970-talet.

– Jag har trivts väldigt bra och haft fantastiska kolleger, säger Pucken, som fick avbryta sitt tal till arbetskamraterna när han avtackades i samband med julfesten i december.

– Jag började grina, så det gick bara inte!

Ändå är det inte med något större vemod han lämnar arbetsplatsen.

– Jag känner lättnad. Det är en skön känsla att få vara sig själv och styra sin egen tid.

Fast en och en annan Brynäsmatch blir det säkert också i fortsättningen.

– I Furudal finns ett gäng Brynäsfantaster som åker på alla hemmamatcher. Jag har snackat med dem och det finns en plats i bilen, säger Pucken lyckligt.

Mer läsning

Annons