Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sätra – en ung men historisk stadsdel

/
  • Sätra fick tidigt namnet ”Den Vita Staden” på grund av de låga, ljusa husen som först byggdes upp och sedan formade resten av stadsdelen.
  • Såhär såg Sätra ut två år efter byggstart, 1967.

För 50 år sedan togs det första spadtaget, till vad som i dag är stadsdelen Sätra. Sätra planerades som ett eget samhälle – en stad mitt i staden.
I år firar Sätra sitt 50:e år som stadsdel.

Annons

Strax intill den plats som tidigare kallats byn Sätra byggdes den nya stadsdelen fram. Marken som blev Sätra bestod innan av skog, lador, åkerlappar och enstaka torp – jungfrulig mark. Bäckebrotorpet, Pingeltorpet och torpet Nyöster förvandlades till ”Den vita staden”.

Tankarna på att bygga Sätra, att ge luft och utrymme till Gävleborna som trängdes inne i staden väcktes redan på 40-talet. Omkring 1950 köptes skogsmarken av Tolvfors bruk. Och 1956 arrangerades en arkitekttävling för att finna rätt stadsplan till det nya bostadsområdet.

Arkitektfirman Höjer & Ljungqvist från Stockholm vann tävlingen och började forma sin plan för hur nya Sätra skulle se ut. De ritade stadsdelen som en ABC-stad – vilket står för arbete, centrum och bostad. En modell samma firma använt då de har ritat bostäder till Vällingby utanför Stockholm. ABC–modellen var under 1950-talet ett idealbygge för stadsplanering.

En av arkitekterna – Erik Larsson – beskriver stads- visionen som grönska och ett fungerande lokalsamhälle. De hade åkt runt för att finna inspiration i London och Paris. Särskilt New Towns runt London blev en förebild.

– Sätra blev något liknande till New Towns i London, fast i mindre skala, berättade Erik Larsson för Arbetarbladet då han besökte staden han varit med och utformat för 20 år sedan.

Sätra skulle bli en självförsörjande stadsdel vad gällde bostäder, service, skolor och arbetstillfällen.

Stadsdelen byggdes som en del av miljonprogrammet 1956 – 1972. Det rådde då bostadsbrist i Sverige och målet var att bygga en miljon bostäder. I Sätra skulle det byggas bostäder för 13 000 personer.

Fem år efter byggstart kunde Sätra centrum invigas och bostäder stod färdiga på Sicksackvägen, Glimmervägen och Moränvägen.

När Sätra byggdes eftersträvade man en så bred social sammansättning som möjligt och byggde därför hyresrätter och bostadsrätter, flerfamiljshus och enfamiljshus. De första hyresradhusen byggdes i Sverige byggdes i Sätra.

Arkitekterna ville få fram en låg, ljus och trivsam miljö. Stadsdelen har fått namnet ”Den vita staden” på grund av dess vita fasader.

Mellan husen sparades så mycket som möjligt av skogsmarken stadsdelen är belägen på. Konstnärerna Roland Haeberlein, Pär Lindblad, Göran Danielson och Sune Overud har delat med sig av sina verk till området.

På senare tid har förenings- och idrottslivet format Sätra. Stadsdelen har flera verksamheter så som IK Sätra, Öppet Forum Sätra, som är en utvecklingsgrupp för Sätra, och Rapatac, som bildades 2004 av Moussa Ndiaye.

Sätra är inte gammalt men bär på en genomtänkt stadsplan, konst och bevarad kultur natur, och har ut- pekats som riksintresse för kulturmiljövården.

Mer läsning

Annons