Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skrivandet gav Elsieett nytt och lyckligt liv

/
  • Författaren Elsie Johanssons barndom var mycket fattig. Ändå har hon lärt sig att alltid vara generös.

För framgången med Nancytriologin betalade den folkkära författaren Elsie Johansson ett högt pris – sitt äktenskap. Numer är hon en både friare och gladare människa.

Annons

Elsie Johansson hukar över det anrika skrivbordet på Bonniers huvudkontor och signerar Då nu är jag, som utkommer i samband med 80-årsdagen. Det är en dikt- och tankebok.

– Den lyriska klangen är grundtonen i mig. Många läsare vill att jag ska skriva fler Nancyböcker. Det känns inte angeläget för mig. Lyriken är nog viktigare.

För även om hon är mest känd för Nancytriologin, är det debutsamlingen Brorsan hade en vevgrammofon hon håller allra kärast.

Uppväxten som skogshuggardotter i en rucklig stuga i uppländska Vendel präglades av fattigdom, men även av föräldrarnas generösa livsstil. Åren före debuten vid fyllda 48 arbetade hon på Posten.

Gav inga pengar

– Jag berättade inte att jag gick och bar på dikter, att dikterna sjöng och gnagde inom mig. Varför? I arbetarklassen värderades arbete med händerna, inte sysslandet med ord och särskilt inte med dikter. Som inte heller kunde ge några pengar! Jag skrev inuti mig och höll tyst. När det till sist blev nödvändigt att låna en skrivmaskin, var jag tvungen att berätta för min man.

Upplysningen togs inte emot med någon större entusiasm. Men skrivandet fortsatte.

– Att läsa och skriva var viktigt för mig. Det gav mig möjlighet att leva, att överleva. När man bär på en stark laddning att uttrycka sig och måste hålla tillbaka, bland annat på grund av en oförstående omgivning, påverkas hälsan. Jag mådde inte bra. Jag var ingen lycklig människa.

Njöt av att vara fri

Hennes författarframgångar förändrade livet i grunden. Skrivarlustan hade äntligen kunnat släppas fri och hon fick erkännande. Men framgången kostade henne äktenskapet.

– Min man klarade inte min framgång. Många män, kan ha svårt att hantera att deras kvinna blir framgångsrik, särskilt om de har låg självkänsla.

Men Elsie Johansson sörjer inte skilsmässan vid 72 års ålder.

– Jag borde ha brutit loss tidigare. Men jag är en uthållig person och ville inte själv bidra till att äktenskapet skulle ta slut. Efter skilsmässan upplevde jag livet på ett nästan tonårsaktigt sätt! Jag njöt av att vara fri och självständig. Blev en gladare människa.

Vad tycker du om äldre kvinnors behov av sexliv?

– Det är underbart när och om behovet finns! Och kan tillfredsställas. Äldre människors sexualitet bör bejakas och avdramatiseras, inte skambeläggas, framhåller Elsie Johansson, vars roman Sin ensamma kropp avhandlar ämnet.

– Det är ingenting konstigt med längtan efter beröring, närhet, smekningar och sexuell lekfullhet. Men man måste akta sig för att ställa orimliga krav på sig själv och sin partner. Tvärtom gäller det att hitta nya vägar. Traditionella samlag är inte det allena saliggörande.

Mer läsning

Annons