Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stand-uparen Mikael började som tomat

/
  • Mångsysslare. Mikael Maad jobbar som it-support på Sandvik, skriver filmrecensioner, romaner och gör stand-up-uppträdanden.

Se möjligheterna i nuet och oroa dig inte för det som kommer senare.

Med den inställningen till livet klarar sig Mikael Maad elegant undan 30-årskrisen.

– Jag tror att åren mellan 30 och 40 blir jättespännande. Man blir lite klokare och lite lugnare som person, säger han.

Annons

Mikael och hans fru Sanna blev ett par redan första året på Hammargymnasiet, där båda gick samhällsvetenskaplig linje. För sex år sedan gifte de sig i Högbo kyrka.

Vad var det hos Sanna som du fastnade för?

– Hon var så varm och omtänksam, dessutom tyckte jag så mycket om att prata med henne. En annan sak var hennes ögon. Jag vet att jag kommenterade dem en gång i skolmatsalen. Jag sa något klichéartat i stil med att ”jag fastnar alltid i dina ögon”, men precis så var det!

Mikael har ingen fullgången examen, utan har i stället sett till att utbilda sig via jobbet. Han pluggade ett tag på högskolan i Gävle, men hoppade av media och kommunikationsprogrammet när han fick jobb på Telia i Gävle. När Telia lades ned gick han vidare till Competens (som också lades ned...) och sedan februari i år är han anställd vid Sandvik.

Vad gör en service desk analyst?

– Jag jobbar med it-support för Sandviks alla bolag, både i Sverige och utomlands. Det är väldigt varierade och handlar om allt ifrån att någon har svårt att starta sin dator till att det är fel på hela system.

– Vi samarbetar med USA och Australien, men mest kontakt har vi med svenska användare.

Det är inte bara på jobbet som Mikael sitter framför datorn. Han älskar att spela dataspel och skrev tidigare recensioner av nyutkomna spel. Därifrån var steget inte långt till att börja recensera film och för närvarande skriver Mikael för nätsajten Filmforum.

Skrivandet har intresserat Mikael sedan skoltiden. För tre år sedan var han med i en rikstäckande romantävling arrangerad av Månpocket.

Hur gick det?

– Det gick bra! Det var ett charmigt projekt för amatörförfattare på olika nivåer, där det gällde att haka på en historia med nya kapitel. Boken heter ”Dimridåer” och jag skrev kapitel nio. Det kanske inte blev det mest bländande litterära verket, men vi höll ändå ihop språket riktigt bra.

– Jag fick även med en novell när biblioteket och Sandvikens tryckeri ville ha in texter till en samling förra året. Novellen handlar om en flickas färd mellan olika platser i Sandviken och den har en lite sorglig touch.

Hur vill du utveckla skrivandet?

– Jag håller på med en del texter som jag hoppas ska hålla för att ge ut. En roman som jag skrev refuserades av Wahlström & Widstrand, men genom ”Dimridåer” fick jag kontakt med en tjej som driver ett eget förlag. Med tanke på hur de stora förlagen bombarderas med texter kan det vara idé att vända sig till de mindre.

Hur kom du in på amatörteater?

– Jag började som tomat i en skoluppsättning. Senare fick jag kontakt med teatergruppen Dantes och var med och satte upp nyårsrevy 1998. Jag har även haft teater som tillval i gymnasiet och varit med i Pegasus i Gävle. Det har blivit en del komiska grejer, bland annat en musikalisk krogshow på Bolaget i våras, där jag körde ett stand up-nummer. Det var svårt men väldigt kul när man fick publiken med sig.

Hur vill du leva ditt liv i fortsättningen?

– Jag försöker hela tiden att bli bättre på att leva i nuet. Jag vill göra mitt bästa för stunden och lita på att det ska leda till att det som kommer sedan ska vara värt något. Det gäller också att vara tacksam för det man har medan det finns där.

Mer läsning

Annons