Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Torgny lämnades på perrongen med en koffert

/
  • SLÄPPTES AV PÅ PERRONGEN. Som 2-åring släpptes Torgny Hörvallius av tåget på Nässjö station. Bredvid honom ställdes kofferten med lite kläder och leksaker.

1933 satte sig en sjuksköterska från Stockholm med tio barnhemsbarn på tåget som rullade söderut mot Småland. På perrongen i Nässjö satte hon av en 2-årig pojke. Bredvid honom ställde hon en liten träkoffert med kläder: tröja, livstycke, långstrumpor, förkläde. Och en leksaksbil. Inne i stationshuset väntade en man och en kvinna på barnet.

– Jag kunde inte ha fått en bättre mor och far, summerar Torgny Hörvallius sin uppväxt.

Annons

Torgny visar kofferten som han har sparat och vårdat genom åren. På locket står Svanberg Torgny William. Mellannamnet, som då var Torgny, är sedan dess hans tilltalsnamn.

– Jag pratade så mycket om ”tåget, tåget” när jag kom till mina nya föräldrar och de trodde att jag försökte säga ”Torgny” så det blev mitt förnamn.

Tjänade 26 öre i timmen

När Torgny berättar om sitt liv, är det som om han personligen levandegör Sverige från 30-talet och framåt.

Historien börjar på steniga småländska åkrar, och fortsätter med folkskola och springsjasjobb till den första riktiga anställningen i gjuterilaboratoriet på Scania Vabis i Södertälje.

– Jag tjänade 26 öre i timmen och för min första lön köpte jag en tårta och tog med hem för att fira.

Efter militärtjänsten hos pansartrupperna i Strängnäs fick han jobb som mekaniker och plåtslagare hos SJ Biltrafik.

Lönen var nu 646 kronor i månaden och räckte till att försörja familjen på.

– Vi var inte fattiga och inte rika. Men tog vara på varenda krona, säger Torgny.

Träffade sin biologiska mor

Hustrun Inga träffade han på en dansbana redan som 17-åring och 1954, när de skaffat sin första bil, gick färden till Köpenham och vigsel i Svenska kyrkan.

När Torgny skulle ta ut lysningsbevis innan färden fick han en överraskning. Prästen i församlingen berättade att Torgny hade en syster alldeles i närheten. Det ledde till ett möte med hans biologiska mor.

– Det kom sig att jag skjutsade henne till Hällefors. Det var enda gången jag träffade henne.

Torgny läste till ingenjör på aftonskola, flydde så småningom stressen i Stockolm och via ett jobb som verkstadschef på Bil&Buss i Bollnäs hamnade han på 60-talet i Gävle och bilförsäkringsbranschen.

Försäkringsbolaget hade upptäckt att verkstaden under hans ledning utförde reparationerna både snabbare och billigare.

Och han i sin tur upptäckte snart att det gick att förbättra säkerheten på vägarna.

Patent på ett mätsystem

Torgny funderade, ritade och skaffade 1975 patent på ett lasermätsystem, för kontroll och mätning av hjulvinklar, axlar och dragstänger till lastbilar och släpvagnar.

– Det är till för att fordonen ska gå rätt på vägen och det har utan tvekan bidragit till färre olyckor och skador, summerar Torgny.

Patentet har förfinats i omgångar. En firma i Hedesunda undrade nyligen om han inte kunde anpassa ett fälgfäste för mätning också på personbilar. Och visst kunde Torgny det efter lite klurande i miniverkstaden ute i förrådet.

Har haft ett bra liv

Torgny lever nära sin stora familj. Sonen Björn och dottern AnnSofi bor inom synhåll i samma radhusområde i Södra Bomhus, dottern Kristina i Forsby. De umgås ofta med barn och barnbarn.

– När jag säger att det blir stek på söndag kommer alla hem. Inga gör världens bästa stek, säger Torgny.

Att han en gång lämnades på perrongen i Nässjö känner Torgny ingen sorg över.

– Jag fick ett så bra liv, säger han med tacksamhet i rösten. Bra föräldrar, en bra fru och bra barn.

Mer läsning

Annons