Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Jag lever här och nu”

/
  • Vill ut på haven igen. Anne Varik Roghe har fått segling i blodet efter den långsegling till Karibien som hon och hennes man Dan gjorde för några år sen. Planer på en ny långsegling håller på att växa fram.

– Jag har varit med om så mycket så nu vet jag att jag klarar allt! Det är bara jag själv som sätter gränserna.
Anne Varik Roghe vet vad hon pratar om. Hon och hennes man Dan var på långsegling till Karibien när de tvingades överge sin båt i en tornado utanför Portugals kust. De räddades i sista stund av en grekisk oljebåt. 16 dagar senare räddades deras båt.
Deras strapatser skildrades i flera artiklar i Arbetarbladet

Annons

När Anne och Dan bestämde sig för att göra en långsegling, hade ingen av dem seglat tidigare. Men de lade upp en långsiktig plan på sju år och steg för steg närmade de sig målet – de utbildade sig, de sparade pengar, de skaffade båt, de gav sig i väg i maj 2008 och kom hem i juli 2009.

Längtade till huset på ön

De hade förverkligat sin dröm och Anne var lycklig över att vara hemma igen. Hon hade längtat efter det lilla huset på den lilla ön.

– Men det var en fantastisk resa och den gav oss många nya goda vänner i flera länder. Det polska par som hittade och räddade vår båt Sun Chaser är nu våra bästa vänner.

Anne har alltid levt ett intensivt liv, har alltid haft fullt upp med många aktiviteter. Hennes motto är ”jag lever här och nu”

Estnisk uppväxt

Hennes uppväxt var estnisk fastän hon växte upp i Uppsala.

– Mina föräldrar hade flytt från Estland under andra världskriget. Hemma pratade vi estniska, åt estnisk mat och vi upprätthöll alla estniska traditioner. Jag älskar mammas surkål!

Som vuxen engagerade sig Anne i hjälpsändningar till Estland i tio års tid. Dessutom läste hon estniska på universitetet för att lära sig det ordentligt.

– Min estniska var ju så barnslig.

Utbildad lärare

Hon var redan som liten fast besluten att bli lärare och började på lärarhögskolan i Gävle 1969. Där träffade hon sin förste man Erik ”Honken” Holmqvist. De flyttade till en gård i Kungsberg och Anne fick jobb på Gullhedsskolan i Järbo.

– Herregud så engagerad jag var! utbrister Anne. Vi var riktiga gröna-vågare och hade getter, får och höns. Odlade grönsaker och var vegetarianer.

Förutom de tre döttrarna hade familjen också sommarbarn och var akutfosterhem.

Många aktiviteter på gång

Anne var med i byföreningen, startade motionsgruppen Järbotjejerna, var en av skådespelarna i Fackteatern i Sandviken.

– Det var jätteroligt med Fackteatern, där fick jag utlopp för min dröm att bli skådis. Vi turnerade till arbetsplatser runtom i Sandviken. Vi gjorde till och med en turné i Estland där jag fick tolka så gott jag kunde!

Livet förändrade sig

För tio år sen förändrades Annes liv och tog en helt ny riktning. Hon och Dan träffades och det var kärlek vid första ögonkastet.

– Honken och jag hade varit så tajta i vårt äktenskap och levt ihop i 30 år, men de sista åren hade vi börjat glida ifrån varandra. Jag försökte hålla mig undan Dan och känslorna till en början, men det gick inte att stå emot. Han är min tvillingsjäl.

Gifte sig i Karibien

År 2001 fyllde Anne 50 år och på hennes födelsedag gifte sig Anne och Dan i Karibien. Det var där och då de bestämde sig för att bli seglare.

Det är många som drömmer om att långsegla, men kommer aldrig till skott. Det gjorde Anne och Dan. Och om fem år är det dags för nästa långsegling, när Anne går i pension.

– Bara jag håller mig frisk så, säger Anne som håller kroppen i trim med löpning, skidåkning och gym

Lust att segla

Seglingslusten har dykt upp på allvar igen och de njuter av att planera och fundera på vart de ska ta vägen.

Hur tror du livet ser ut om tio år?

– Då är vi ute och långseglar eller så kanske vi har båten vid Kanarieön Gomera som en slags sommarstuga!

Mer läsning

Annons