Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lena hade modet att förändra sitt hårda liv bland drogerna

/
  • TALAR AV ERFARENHET. Kvinnohemmet Rosens föreståndare Lena Stenberg berättar öppet om sitt liv som under många år dominerades av alkohol, droger och våld. ”Om jag förnekade eller dolde något skulle ingen av tjejerna här tro på mig”, säger hon.  Foto: Lars Nyqvist

För 15 år sedan var Lena Stenberg mest känd som ”Missbrukar-Lena”. Hon var misshandlad, modlös och ”bäst på att vara sämst”. I dag driver hon Kvinnohemmet Rosen med stor framgång.


– Det låter jättesjukt, men jag är tacksam för att jag har knarkat, så att jag kan göra det här, säger hon.

Annons

Hon beskriver det som ett kall att hjälpa kvinnor som hamnat i missbruk och destruktiva relationer. På behandlingshemmet i Storvik som Lena Stenberg startade för nio år sedan bor just nu 17 kvinnor mellan 18 och 49. Kön till Rosen är lång och Lena är ständigt anlitad som föreläsare och utbildare runt om i landet.

För henne är främsta metoden att hjälpa kvinnorna att återfå sin självkänsla och identitet så att de kan bryta sina destruktiva livsmönster. Först när kvinnorna börjar förstå sitt eget värde kan de lämna offerrollen och själva börja ta ansvar för sina liv är Lenas övertygelse.

– Jag ger dem det bemötande och den tillit som jag själv önskar att jag hade fått när jag behövde det.

Lenas missbruk inleddes med alkohol i elva–tolvårsåldern och fortsatte senare med amfetamin. Hon finansierade beroendet genom att själv sälja droger och dömdes för knarkbrott vid sju-åtta tillfällen. Hennes förhållande till mannen hon levde med blev allt mer destruktivt. Hon misshandlades och kränktes, men lyckades ändå inte bryta sig loss.

– Jag sökte och fick bekräftelse för att jag var hopplös. På så vis blev jag bäst på att vara sämst och det gav en trygghetskänsla i sig. Det är ruskigt att se tillbaka på hur jag levde, säger hon.

– På den tiden trodde jag aldrig att jag någon gång skulle bli nykter och drogfri. Det fanns inte i min värld.

När Lena på grund av sitt missbruk förlorade jobbet inom förskolan i Sandviken 1993 ville hon förändra sitt liv. Hon fick plats på ett behandlingshem i Hudiksvall och lyckades bli både drogfri och nykter, men det dröjde innan hon hittade någon som bemötte henne med respekt och hjälpte henne att återupprätta den livsviktiga självkänslan.

Fri från missbruket utbildade sig Lena själv till alkohol- och drogbehandlare och så småningom växte tanken på ett eget behandlingshem. Trots att hon var svårt sjuk och behandlades för en följdsjukdom av missbruket genomförde hon sin plan.

– Det krävdes en hel del mod att satsa i Storvik där jag växte upp. Pappa höll på att få hjärtsnörp när jag ringde och ville låna pengar, men i dag är han och hela släkten stolta över mig.

Lena Stenberg har en lång rad fortbildningskurser bakom sig. Många kommuner vill ta efter hennes metod, som till stor del bygger på kanadensaren Richard Hofmans lära. I en kvalitetsundersökning bland 258 behandlingshem i fjol kom Rosen på första plats.

Nyligen arbetade Lena i ett projekt vid häktet på Kungsholmen i Stockholm, där hon delade med sig av sina insikter kring hur man som missbrukande kvinna bemöts vid fängelser och häkten.

Hon är även lärare vid socionomutbildningen vid Karlstads universitet samt utbildar personal inom den sociala sektorn i andra kommuner. Bland annat. Och i augusti väntar en utbildningsmånad i Kanada igen. Lena håller ett högt tempo, men hon stannar ofta upp och förundras över hur allt kan förändras bara man har modet.

– Jag drabbas rätt ofta av en overklighetskänsla mitt i alltihop. Tänk att jag kan sitta där i en panel bland politiker och forskare på Rosenbad!

– Jag är så glad att jag vågade prova, att jag gjorde något med mitt liv och inte bara tänkte.

Arbetet är en livsstil för Lena. Och tjejerna som passerar genom hemmet blir hennes barn.

– Företaget är framgångsrikt, men det här är inget jag gör av vinstintresse. Jag vill gå och lägga mig med rent samvete varje kväll. Den dag jag slutar jobba med hjärtat och säger att ”nu kan jag det här” lägger jag av.

Mer läsning

Annons