Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många gapskratt i ridhuset

/
  • Berit Torslund, Lotta Liljekvist, Marie Berglund, Birgitta Wåhlstrand, Stina Schönning, Agneta Edin, Sandra Diekmann, Carina Jäderberg och Anneli Åberg efter veckans ridlektion.
  • Berit Torslund, Lotta Liljekvist, Marie Berglund, Birgitta Wåhlstrand, Stina Schönning, Agneta Edin, Sandra Diekmann, Carina Jäderberg och Anneli Åberg efter veckans ridlektion.
  • Berit Torslund har tagit med sig en morot till Truxen som han får efter ridlektionen.
  • Sandra Diekmann tar hand om Nestor efter lektionen.
  • Agneta Edin, till höger, och Stina Schönning, tvåa från vänster skrattar åt att Stina släpade med en duschpall på en fjällresa för några år sedan. Lotta Liljekvist och Anneli Åberg är en del av ett mer allvarligt samtal.
  • Skratten duggar tätt i ridhusets fikarum när Berit Torslund, Sandra Diekmann, Carina Jäderberg, Birgitta Wåhlstrand och de andra i torsdagsgruppen träffas.
  • Berit Torslund, Sandra Diekmann, Carina Jäderberg, Birgitta Wåhlstrand, Marie Berglund, Lotta Liljekvist, Stina Schönning, Anneli Åberg och Agneta Edin träffas varje torsdag i ridhuset i Kungsgården. Efter ridlektionen följer den långa fikastunden med prat och skratt om allt mellan himmel och jord.
  • Berit Torslund, Lotta Liljekvist, Marie Berglund, Birgitta Wåhlstrand, Stina Schönning, Agneta Edin, Sandra Diekmann, Carina Jäderberg och Anneli Åberg efter veckans ridlektion.

Gapskratten avlöser varandra inne i ridhusets fikarum i Kungsgården.
Varje torsdag träffas nio tjejer för att rida och prata. En del i gruppen har känt varandra sedan 1983, och alla i minst 20 år.
– Det finns hela liv här. Giftermål, barn, otrohet, skilsmässor. Allt avhandlas här på torsdagskvällarna, säger Birgitta Wåhlstrand.

Annons

Tjejerna började rida tillsammans i Högbo men sedan elva år tillbaka är det i ridhuset i Kungsgården de träffas varje torsdag. De börjar alltid med en ridlektion för Anneli, som är ridlärare, men också en del av gruppen.

– Det är så skönt att komma hit och rida. Man kan inte tänka på någonting annat då. All stress bara försvinner, säger Agneta Edin.

– Ja, det är de torsdagar som man har haft det som jobbigast som det är roligast efteråt, säger Sandra Diekmann.

De har ridit i över 20 år allihop, men några stjärnryttare finns det inte i gruppen.

– När ni red i Högbo kallade vi er för virrpannorna, säger Anneli Åberg.

– Ja, kommer ni ihåg krocken?, säger Lotta Liljekvist. Du var väl med i den, Stina?

– Jag, nej jag har inte krockat, säger Stina Schönning.

Men efter lite diskussion och mycket skratt över Stinas plötsliga minnesförlust kommer gruppen fram till att jo, det var nog hon som krockade med en tjej som tagit en ridpaus nu. Tjejerna lärde känna varandra i ridhuset i Högbo och har hela tiden haft hästvärlden som sin träffpunkt. Efter ett tag trivdes de så bra i varandras sällskap att de bestämde sig för att åka på Stockholm horse show tillsammans.

– Det gjorde vi under några år. Men egentligen är hästarna inte det viktigaste så nu åker vi till Stockholm och shoppar och dricker vin i stället, säger Agneta Edin och skrattar.

Nu har gruppen planer på att åka till Ullared för att köpa hästgrejer.

– Vi har ju åkt till fjällen ihop också, säger Stina.

– Ja, kommer du ihåg det där året när du skulle ha en duschpall med dig i bilen för att du hade brutit benet, säger någon och alla gapskrattar igen.

Det finns många minnen och anekdoter i gruppen. De har delat både glädje och sorg ihop.

– Kommer ni ihåg den där torsdagen då Agneta berättade att hon var nykär. Och så strax efter berättade Birgitta att hon hade cancer, säger Sandra.

– Men det är det som är så bra. Vi avhandlar allt här, det finns inga gränser, säger Birgitta.

Mer läsning

Annons