Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Saft, cisterner och tandagnisslan

/

Annons

De isande krigsvintrarna följdes av långa, heta somrar. Under dessa blev badbussen vår lunga och vår väg till svalka. En av dem gick till en badplats som av någon anledning kallades Konsumbadet.

De fantastiska badbussarna gav oss stadsbarn möjligheten att komma bort från asfalt och dallrande, stillastående värme till svalkande havsbad. Dessa utflykter var för mig alltid lika hägrande – och dessutom gratis. Bussarna avgick från busstationen på andra sidan torget – åter-igen en av de många bonuseffekterna med att bo mitt i centrum.

Konsumbadet var en liten, långgrund sandstrand alldeles norr om staden och bussresan tog bara en kvart, tjugo minuter. Där var alltid svart av ungar. Det blev för oss stadsbarn en tillflyktsort, vårt alldeles egna Coney Island.

Jag minns de förtjusta illvrålen, det glada stojet och doften av hav och fuktig sand. Jag minns hur sanden gnisslade när vi satte i oss vår matsäck och hur saft och bulla trots detta aldrig smakade bättre.

I detta myller av stadsbarn fick jag min första kallsup och tog mina första simtag. Jag blev vän med ett nytt, spännande element. En ny dimension av den fantastiska yttervärlden hade öppnats.

Konsumbadet ligger idag begravt under gigantiska cisterner ute i oljehamnen långt från närmaste vatten.

Men om man lyssnar noga kan man fortfarande höra stojet...

Bertil Aspenberg

Mer läsning

Annons