Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var tionde begravning betalas av socialtjänsten

Om dödsboet saknar pengar till begravning går det att söka ekonomiskt stöd. Skillnaden mellan hur mycket kommunerna betalar är stor och långt i från alla följer Socialstyrelsens rekommendationer.

När anhöriga nekas bistånd till kista eller gravsten är det få som orkar överklaga.

Annons

Skulder och få tillgångar kan vara anledningar till att personer inte har några pengar när de dör.
Om den avlidne inte har tillräckligt till begravningen bör kommunen hjälpa till med ekonomiskt bistånd till en värdig begravning, enligt Socialstyrelsens rekommendationer.
Dessutom bör den avlidnes och anhörigas önskemål respekteras, men reglerna skiljer sig stort mellan landets kommuner.
– Det är ganska många kommuner som helt struntar i dem, man har egna normer, säger Bo Forslund, informationschef på Fonus.

Enligt riktlinjerna kan biståndet maximalt motsvara 50 procent av ett basbelopp, vilket i dag innebär 22 250 kronor. I Haninge kommun får begravningsbiståndet som mest uppgå till 8 640 kronor vid kremering och 10 460 vid jordfästning. I Åre kommun kan 75 procent av prisbasbeloppet beviljas, alltså omkring 33 000 kronor.
Vad som anses vara en värdig begravning varierar också från kommun till kommun. Vid ett fall i Haninge kommun nekades anhöriga ekonomiskt bistånd till en gravsten, något som hade ingått om den avlidne hade bott i till exempel Stockholm eller Södertälje.
Sedan beslutet överklagats till Förvaltningsrätten fick de till slut rätt till stöd.
– Efter domen frågade jag kommunen om de skulle ändra normen och låta gravsten ingå i fortsättningen, men de sade nej, säger Bo Forslund som ofta hjälper kunder att överklaga.

Han säger att trots att de flesta överklaganden går kundens väg är det få som orkar driva detta.
– Man vill lägga det som hänt bakom sig, säger Forslund.
Antalet som söker begravningsstöd har legat på en stabil nivå de senaste åren. Det handlar om knappt tio procent av dem som dör, enligt Bo Forslund.
– Förr lade man betydligt oftare undan pengar till sin begravning. Det var också vanligare att om det inte fanns pengar så betalade de efterlevande begravningen, det var en hederssak att begrava mamma eller pappa även om de inte hade pengar, säger han

Annika Augustsson/TT

Annons