Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vecka med känslor och frågor om framtiden

/
  • ”Jag är positiv, glad och sprallig, men samtidigt eftertänksam, fundersam och djup”  konstaterar Madelen Larsson.

Madelen Larsson går andra året på musikallinjen på Hammargymnasiet och trivs väldigt bra. Än vet hon inte vad hon vill arbeta med i framtiden, men det blir ingenting inom musikalteater, det är bara ett roligt nöje under skoltiden. Däremot är hon säker på att hon tänker plugga vidare.

Annons

Jag skulle önska att jag levde mer känslan. För ibland stänger jag in känslorna, ibland vägrar jag lyssna på dem. Och ibland, det som nog är det värsta av allt, gör jag om känslan med tanken. Jag känner en känsla som jag egentligen inte vill känna eller i vissa fall inte vågar känna. Så jag motarbetar den i stället för att försöka acceptera den.

Jag tror ofta att jag skyddar mig själv på det sättet, men förr eller senare måste jag ta tag i det jag verkligen känner. Annars kväver jag livet.

Du bygger upp ditt liv av val från dina känslor. Dina känslor kommer styra dig till rätt val och då mår du bra. Fast man kan också styra sina val genom förnuftet. Men oftast är det då livet ser perfekt ut utifrån, men inom dig mår du inget bra. Trots att du har allt.

 

Jag har vandrat runt i min mysiga pyjamas hela dagen i dag. Jag vaknade och var fortfarande sjuk, suckade och somnade om igen. Så jag kan inte kalla min dag händelserik. Jag har legat i sängen och tittat på film och druckit stora mängder te med honung. Såklart har jag bläddrat i skvallertidningar och ätit choklad också, vilket är lite av en tradition när man är sjuk.

 

Carro och Erik kom över till mig under dagen. Vi skulle plugga lite naturkunskap, men som alltid börjar man prata om andra saker. Och ägnar tiden åt något helt annat än plugg. På kvällen åkte jag och Carro hem till Emelie och hade en mysig kväll med film och godis.

 

Jag känner mig så förbannad för stunden. Inte på någon speciell person och inte över någon speciell händelse. Utan över själva mänskligheten. Hur människor beter sig, vad de har för tankegångar och prioriteringar. Och över hur vårt samhälle ser ut i dag. Allt förfaller.

Visst, utvecklingen går framåt. Men frågan är hur bra det vi håller på att skapa egentligen är? Ett exempel är Kina som försöker framställa robotar som är så lik människan att de ska kunna användas i vardagen. De har tänkt sig att roboten ska kunna vara receptionist hos olika företag. Eller servera, men det som jag reagerar över är att de även tänkt att roboten ska fungera inom äldrevården. De ska kunna utföra sysslor och vara ett bra sällskap. De äldres kontakt med riktiga människor ska alltså minska och de ska i stället ersättas med robotar. För mig är det en självklarhet att alla människor behöver mänskligt umgänge, inte prata med en monoton robot. Det är när man hör saker som detta man inser att utvecklingen drivs för långt på vissa ställen.

Jag, mamma och Kim åkte till Norge i dag för att hälsa på min syster, Katta, som bor och jobbar i Oslo för tillfället. Så i princip hela dagen har jag suttit i bilen. Men när vi äntligen kom fram var det jätteskönt och det var jättekul att träffa Katta igen!

 

I dag var vi ute i Oslo och promenerade. Solen låg på och det var väldigt skönt väder. Men efter några timmar i stan var vi alla riktigt kalla trots Oslos solsken. Vi hade då hunnit kollat in alla gamla hus och byggnader som de bevarat. Ätit på ”donken” och varit i Frognerparken som är en stor park med nakna skulpturer och statyer. Det var väldigt fint men eftersom det kalla vädret trängde sig på begav vi oss hem till Kattas lägenhet. Vi lagade tacos på kvällen och hade det mysigt.

 

Jag tycker alltid att en resa för med sig något. Oavsett hur lång den är eller hur långt man åker så blir man en smula klokare. Ibland behöver man känna att man är långt ifrån dem man annars är väldigt nära för att inse hur mycket de betyder för en. Och ibland behövs ett kort miljöombyte för att få tillbaka energin eller livsgnistan. Reser man med tåg eller buss kan man få en kort inblick i andras liv om man är öppen. Men det handlar inte alltid om att lära känna nya människor utan ibland kan man även lära känna sig själv bättre.

Jag kommer oftast till insikt med något. Ibland har jag funderat väldigt länge på det och inte hittat något svar eller vetat hur jag ska göra i en specifik situation som jag vet är på intåg. Jag vet inte om det är miljöombytet eller om det är vetskapen om att jag bara ska ha kul och i ett par dagar som gör att jag ser allt klarare.

När jag öppnar mina ögon för något nytt faller något gammalt på plats.

Mer läsning

Annons