Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Spore – en ny evolutionsteori?

Det är långt till apstadiet. Men inte från det håll du tror…

Annons

Jag har redan provspelat ”Spore”, Will Wrights galna spel som börjar i en urtidspöl för miljoner, kanske miljarder, år sedan.

Jag sitter i en konferenssal en dryg halvtimmes bilfärd från London och klickar som första svensk in mig på ”Spore”.

Ok. Jag kan vara tvåa.

Legendariske speljournalisten Tommy Ryding var den andre svensken på plats när spelet för första gången visades i Europa i våras.

Han satt ett par pc-maskiner bort, vem av oss som kom igång först vet jag inte.

Kanske beror det på att jag var en liten amöba som bestod av en, två eller kanske tre celler och simmade omkring i ett digitalt ”urhav”.

Skärmen såg ut som en inzoomnning i ett mikroskop ungefär.

Tvådimensionellt. Som i ett arkadspel på 1980-talet.

Min lilla amöba sprattlade omkring där. Lyckligtvis hade jag fått tips om att ge den en mun (glöm inte det om du ska göra en egen sen!) så den kunde äta de mindre pluppar som drev omkring på skärmen.

Där börjar spelet som består av fem nivåer eller kanske snarare spel-i-spelet.

Jag provspelade lite på stamstadiet och skapade en ny figur som inte såg klok ut. Jag hoppade vidare och hamnade till sist på den sista nivån där världsrymden ska erövras.

Jag hann bygga ett läckert rymdskepp (om jag får säga det själv) och tog en liten provtur på måfå, rätt ut ut i oändligheten. Jag spanade in en planet som såg underlig ut och flög ett par varv runt den innan den exklusiva provspelningen var över.

”Spore” har brister som evolutionssimulator.

Det finns en Gud med i spelet.

Du.

Spelets stora tillgång är möjligheten att skapa figurer, kombinationerna är näst intill obegränsade. Det vet alla som redan använt den ”Spore creature creator” som redan är släppt.

Eftersom du som spelare är intelligent och designar dina Spore-figurer handlar det om ”intelligent design” – vilket är den populärvetenskapliga termen för ”Gud” nuförtiden.

Har du dessutom skapat dina Spore-avatarer efter ”din egen avbild” (som det heter i Biblen att Gud gjorde) kommer du ännu närmare Guds-begreppet.

”Spore” bygger alltså på en intressant motsägelse alltså.

Evolution, skapad av Gud.

Sug på den ett tag.