Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bronstjejen: "Äntligen"

/

Svåra knäskador, misslyckade mästerskap och nu i vinter en smärtande rygg. Men vinnarskidorna bar hela vägen till ett VM-brons för Jessica Lindell Vikarby.
– Äntligen. Jag har väntat sju VM och tre OS på det här, säger 31-åringen.

Annons

Jessica Lindell Vikarby har haft en tuff säsong, med en diskbuktning i ryggen och smärtor som inte velat ge med sig. Därför var det med viss lättnad som svenskan tittade upp på resultattavlan när hon korsade mållinjen i det första storslalomåket och var med i täten.

Det blev betydligt mer nervöst efter andra åket, då en miss mitt i banan gjorde väntan på de sista åkarna lite väl spännande.

Lindell Vikarby stod i målfållan och vågade knappt titta, men tog sedan några glädjeskutt och sprang ut för att krama lagkamraterna när medaljen var klar.

– Jag var nog nära att svimma, jag bara skakade, säger svenskan.

Svenskan låg bra till även efter det inledande storslalomåket vid OS i Sotji i fjol. Den gången fick hon dock inte åkningen att stämma alls och rasade från silver- till sjundeplatsen.

I vinter har hon hämmats av en ond rygg, en gammal skada som blivit värre. Därför såg hon VM som chansen att ta revansch både för OS och för världscupen i vinter.

– Det känns som en riktigt skön revansch efter i fjol, att visa att jag kan när det gäller, säger hon.

Ryggproblemen som hon dragits med i vinter är långt ifrån den första skadan i hennes karriär. Inför VM 2009 var Lindell Vikarby en av guldkandidaterna i super-G:n, men det blev bara en tolfteplats där innan hon drog av ett korsband i högerknät i en av störtloppsträningarna.

Det var hennes andra svåra knäskada i karriären, efter en korsbandsskada i vänstra knät hösten 2003.

Men i det sjunde VM:et kom äntligen en framgång

– Jag har försökt så många gånger men inte lyckats, så det är jättehärligt, säger hon.

Framgången kom i en av favoritbackarna. Just i Beaver Creek tog hon sin första världscupseger i storslalom i december 2013. På samma skidpar, tack vare servicemannen Lojze Debelak.

– Han är en klippa. Han har sparat dem till i dag och hållit dem i trim för att de skulle hålla, säger Lindell Vikarby och passade på att berömma sin onda rygg också.

– Den kommer nog att vara ganska mör i morgon, men det spelar ingen roll. Den har överlevt dagen och gjort ett mycket bra jobb, det får jag vara nöjd med.

Österrikiskan Anna Fenninger vann guldet överlägset, 1.40 före tyskan Viktoria Rebensburg och ytterligare nio hundradelar före Lindell Vikarby.

För övriga svenskor gick det så där.

Frida Hansdotter låg tolva efter det första åket, och fick inte heller riktigt till det i det andra men blev ändå tolva, hennes bästa storslalomplacering i vinter.

Sara Hector blev tia, medan Maria Pietilä Holmner slutade nia – med tårarna rinnande längs kinderna.

– Jag vet hur mycket hon har kämpat, hur tufft hon haft det med ryggen. VI är väldigt nära varandra, då kommer känslorna. Hon är så värd det, säger Pietilä Holmner.

Mer läsning

Annons