Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här har Magnus skapat Högbos nya MTB-Mecka

/
  • På ett år har rena MTB-Meckat vuxit fram i Högbo, där de uppmärkta stigarna slingrar sig kors och tvärs över området. Och arkitekten bakom allt är förre elitcyklisten Magnus Palmberg.
  • Spång på Lollan, en av de röda banorna, och uppkallad efter cykel- och skidjunioren Louise Lindström.
  • Stig på Lollan.

På ett år har det vuxit fram – Högbos eget MTB-Mecka.
Nya stigar, skyltar och spångar finns överallt.
Vi tog med oss cykeln och träffade arkitekten Magnus Palmberg.

Annons

Han ser rätt nöjd ut där han sitter på stubben, vid skylten som markerar starten för den svarta bana som bär hans eget namn. Det är alltså Magnus Palmberg som är "Mankan". Det är en av av hela 14 banor som nu finns på Högbos väldiga område, tydligt uppmärkt och skyltat. Och det finns något för alla, nybörjare som elit. Antingen tar man det lite lugnt och njuter av de natursköna stigarna längs Öjaren, eller så trotsar man alla naturlagar och ger sig i kast men något av de svarta spåren.

Jag tror mig vara nånstans mitt emellan och provar två röda banor – Maja och Lollan. För så är det, alla har namn, uppkallade efter cyklister eller anställda på hotellet eller bruket.

Magnus har förvarnat mig om att Lollan är lite teknisk, vilket betyder "stenar och rötter" på cykelspråk. Och den visar sig mycket riktigt vara precis på gränsen till vad jag klarar av, men då är det bara att hoppa av cykeln och leda den förbi de stenigaste partierna. Maja är enklare, en riktigt härlig stig där det går att hålla farten uppe och trycka på. Ända tills jag tittar för mycket på stigen och för lite på skyltarna. Plötsligt är det stenar överallt och svarta skyltar som det står Kemi på.

Kemi är Magnus Palmbergs egen favoritbana visar det sig. För han gillar ju när det är mycket stök i skogen. Stök är också cykelspråk, och betyder "stenar och rötter".

– Det är den bana där det finns mest nytillverkad stig, vi har låtit cyklisterna åka upp den och sen har vi varit där och bättrat på och fyllt i grus efterhand, säger han.

Sandvikencyklisten Sebastian Kemi är den som fått vara med och påverka sin bana mest, annars är det Magnus Palmberg som bestämt dragningarna.

– Det hade varit ohållbart annars. Jag satt och kollade på kartan i flera veckors tid och ritade, ritade och ritade för att banorna skulle få rätt svårighetsgrad, rätt längd och samtidigt inte gå i varandra för mycket. Mycket av stigarna fanns redan, och är sådana jag själv tränat mycket på, men sen har jag hittat nya när vi letat. Djurstråk, och på vissa orienteringskartor fanns det stigar som nästan var helt igenväxta. Sen har vi använt en del spår efter skogsmaskiner också.

Den första MTB-banan i Högbo märktes upp i mitten av 90-talet, det är den som i dag är den gröna niokilometerslingan. Den senaste tioårsperioden har det tillkommit några till, men Högbo Brukshotells vd Tomas Lindqvist tyckte att det gick för långsamt. Han, som fått ge namn åt blå banan Tompa, såg uppsvinget som MTB-sporten fått de senaste åren och insåg potentialen ur hotellets synvinkel. För att bli en längddestination behövdes ett dyrt konstfruset skidspår. För att locka cykelbesökare, där säsongen är betydligt längre dessutom, krävdes inte mycket mer än en meriterad cykelentusiast, lite marknadsföring – och gott om skyltar.

I september 2014 träffades projektgruppen med cyklisterna Magnus Palmberg, Jonas Palmberg och Niklas Skoogh, Tomas Lindqvist och Veronica Nilsson från hotellet, samt Torbjörn Johansson från Högbo Bruk AB för första gången.

– Vi kollade runt och frågade mycket bland cyklister vad de ville ha, och det vi upplevde störst efterfrågan på var stigcykling så det är där vi har lagt huvudkrutet, säger Magnus Palmberg.

Han har varit projektanställd under året, och har lett arbetet med att märka upp alla banor. Över 500 skyltar har satts upp. Där det behövts handkraft har man varit ute med spadar och skottkärror, inga fyrhjulingar har använts för att inte göra ingrepp i terrängen.

Högbo är ett populärt område, inte minst för hundägare och fotgängare. Hur har de reagerat när antalet cyklar har ökat, för det har de gjort, under året?

– Vi kände lite motstånd i våras och det var många som knorrade innan vi fick upp alla skyltar, men vi har satsat hårt och tryckt på det här med cykla säkert, att hälsa på varandra och använda ringklocka när man är ute för att skapa en trevlig stämning där alla förstår vikten av att visa hänsyn. Det är ohållbart om inte alla får plats, så bråttom får man inte ha, och jag tycker vi har lyckats med det. Peppar, peppar, men det var längesen jag hörde nån klaga nu.

Nationellt finns det knappast någon motsvarighet till Högbos nya MTB-arena, konstaterar Magnus.

– Inte lika uppskyltat som här i alla fall, och det är verkligen tacksamt med ett område som Högbo där vi har allting samlat. Och sen har vi en stor fördel i att Högbo Bruk har ett så stort område med endast en markägare. Terrängen är inte så kuperad, och för elitens skull hade man kanske önskat sig en topp nånstans, men för den breda massan är det bara bra att det inte är för mycket upp och ner. Och hellre det än att det bara passar för en liten klick.

Det senaste tillskottet bland banorna är den 35 kilometer Vasa-banan, inriktad mot de som tränar för Cykelvasan.

– Egentligen vill vi lägga till tio kilometer till på den banan, men det har vi helt enkelt inte hunnit med i år. Nästa år kommer vi även bygga ut teknikområdet lite mer, det finns också på önskelistan.

I helgen är det dags för både elit och bredd att samlas i Högbo när först finalen i Sverigecupen avgörs på en nydragen bana kring skidstadion på lördagen och sedan långloppet Högbobiken på söndag.

Gävlecyklisten Emil Linde har chans att säkra cupsegern i konkurrens med andra elitåkare som Calle Friberg och Mathias Wengelin, och på damsidan kommer det nya stjärnskottet Jenny Rissveds.

Sen är det tillbaka till vardagen igen. Och Magnus Palmberg får fortsätta fila på sina stigar, skyltar och spångar.

Mer läsning

Annons