Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fotbollen gladde i terrorns skugga

Terrordåden i Paris satte ramen.
Sveriges insats i playoff-matchen mot Danmark skänkte glädje i bedrövelsen.
De svenska tidningskrönikörerna var överens om det mesta och grämde sig möjligen något över den sena danska reduceringen.

Annons

Johan Esk på Dagens Nyheter menar att det var viktigare än någonsin att gå på fotboll dagen efter attentaten i Paris där Stade de France och vänskapsmatchen mellan Frankrike och Tyskland var ett av målen:

"Fotboll är tröst och tro och hopp och kärlek och gemenskap. Fotboll är en religion. En av få som fungerar i hela världen, i alla folk. I Paris påstås terrorister ha mördat i religionens namn. Massmördarna som slår till i sin kidnappade Guds namn vill få oss mjuka mål att bli rädda, de vill få oss att stanna hemma. Vi kan bara kontra med att inte låta oron och rädslan förlama oss. När jag begav mig mot Solna kändes det som en demonstration. Vi är alla mjuka mål och åkte tusen och åter tusen till Friends Arena för att se spelare försöka göra fotbollsmål. Det har aldrig betytt mer att vi bara tog oss dit."

DN-krönikören gillade det han fick se på Nationalarenan:

"När det som bäst behövdes gjorde Sverige sin bästa match på åratal och 2–1 var alldeles för lite. Bäst var Emil Forsberg. Han gjorde 1–0, fixade straffen till 2–0 och det var som att Fredrik Ljungberg hade återuppstått när Forsberg ägde sin vänsterkant. Att Sverige kunde få till sånt här spel framåt var kul att se, att Sverige också kunde ha ett så här tajt försvarsspel var en skräll. Därför var det så grymt onödigt att släppa in ett mål på en hörna tio minuter från slutet."

Svenska Dagbladets Anders Lindblad ser fram emot rysaren på tisdag kväll och hämtar styrka i den svenska inställningen på Friends:

"Erik Hamréns landslag har flera gånger i kvalet haft svårt att hitta rätt mental balans från start och ofta hamnat i underläge. Men inte den här gången. Det var länge sedan Blågult var så synkat i pressen, så taggat i närkamperna och så beslutsamt i attackerna.", skriver han.

Mathias Lühr på Expressen berömmer två av de minst rutinerade svenskarna:

"Att det finns framtid i svensk landslagsfotboll, det lärde vi oss i Tjeckien i somras. Det som debatterats har varit om U21-hjältarna varit redo för nästa stora scen. De första tecknen har varit positiva. Här kom ett till. När Sverige gick på knock omedelbart i den andra halvleken så var det den 23-årige rookien och så iskallt spelande Oscar Lewicki som spelade fram 24-årige Emil Forsberg – kalla honom matchens lirare – i offensivt straffområde. 2–0-straffen satte kapten Zlatan säkert i det vänstra favorithörnet."

Aftonbladets Erik Niva lyfte liksom Esk fram fotbollens betydelse i terrorns tid:

"När jag åkte upp till Friends var det näst intill någon typ av pliktkänslor som drev mig. Det där med EM eller inte EM framstod som mer eller mindre likgiltigt. Men så fylldes läktarna och så hölls den tysta minuten och så sjöngs "Du gamla, du fria". Mikael Lustig vrålade rakt ut när nationalsången klingade av, och Nicola Rizzoli blåste i den där visselpipan som aktiverar förtrollningen. Sedan fanns inte längre något annat. Sedan existerade det inte någon värld utanför Friends. Passande nog utvecklade sig också matchen till en Vilda västern-duell. Det här var en fotbollsmatch att leva med i, att svepas iväg av. Här och nu känns det inte som att det existerar något viktigare än ett sent bortamål – och det är en befrielse att kunna skriva så. Seger för Sverige, vittring för Danmark. Ingen har anledning att vara missnöjd. Vi mår bättre nu än vi gjorde när vi gick hit."

Mer läsning

Annons