Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gärna en cupfest – men först en rejäl kroppsvisitering

Det märktes i luften att något var på gång. Timmarna före avspark började mobiltelefonnätet bete sig svajigt, troligen på grund av att någon övervakningssatellit cirklade snävare över Gävle.

Annons

A-l-l-a skulle visiteras innan de gick in på arenan, enligt order från högsta ort.
Sammanbitna uniformerade män med öronsnäckor spejade vilt, och tillät först efter konsultation av säkerhetsledningen i Stockholm (?) de få journalister som hade sökt sig till Strömvallen att närma sig omklädningsrummen.
Bevakningen av de TV4-kameror som ska direktsända resten av helgen var så omfattande att den lokala kameramannen knappt fick komma i närheten.
Det här var kvällen när Den Stora Cupfesten kom till stan, och inget var sig likt längre.

Jag blev också muddrad, men behövde å andra sidan varken visa presskort eller biljett för att komma in. Logiken oklar. Fortfarande omtumlad efter den kroppsvisiteringen, och då har jag ända bevakat en handfull OS-arrangemang, erkänner jag villigt:
Jag gör det enkelt för mig nu. Jag är billig och jag är låg.
Men sliten och halvtrött efter en vinter med Brynäs, och en vår med Gefle IF behöver man ett öppet mål, en sittande anka – ja helt enkelt en svensk cup att rikta in sig på.
Den Stora Cupfesten har alla möjlighet att sätta alla tiders kalkonrekord, och de medskyldiga är många: Svenska fotbollförbundet och TV4 har kokat ihop det här med en cuphelg förlagd till en stad – och Gefle IF har kryddat starkt genom att undvika att kvala in till turneringen på sin egen hemmaplan.
Det är faktiskt så att jag tycker synd om Gävle kommun och distriktets fotbollförbund, som så gärna ville att här skulle bli om inte en fest, så i alla fall lite festligt och att Gävle ska synas.
Jag såg att Olsson var där, och jag tycker nästan att han borde ha beordrat dit hela laget. Som nåt slags straff.

Annars var Gefle IF var som bortblåst. Elfsborg hade fått GIF:s omklädningsrum, och hurrade och jublade (över segern, men kanske lika mycket åt den kommande semestern) så ljudligt och glatt att jag hoppas det fastnade i väggarna.

Elfsborg–Örebro SK i går kväll, och då vill jag snabbt betona att Elfsborg spelade den bästa fotboll som spelats på Strömvallen den här våren; Stefan Ishizaki, Anders Svensson, Daniel Mobaeck, Teddy Lucic. Det var en lysande första halvlek, av ett lag som kände sig som hemma på konstgräset.
Runt 200 person satt och huttrade. Visserligen sa nån officiell bulletin att 420 biljetter var sålda...men jag kan faktiskt räkna och förstår om några stannande hemma.
Den Stora Cupfesten fortsätter dock i dag.

Jag tror faktiskt att jag tänker mig låta mig muddras några gånger till. Linköpings damer är spännande, och Henrik Larsson kanske hoppar in i kvällsmatchen mot Valsta Syrianska. Och ex-GIF:arna Petter Österberg och Anto Jallow i Sirius ska försöka rubba Djurgården.

Hemvärnets musikkår, av säkerhetsskäl troligen, var precis som Elfsborg värd en mycket större publik.

Jag hade förväntat mig och saknade därför det stora tifot på Den Gamla Läktaren som vi hade enats om. Heder dock ändå åt de läktarkramare som hade tänt eldar utanför Strömvallen så man kunde värma sig efteråt.

Saxat ur TT-telegrammet som kom i går kväll: "Örebros Nordin Gerzics reducering kom i 71:a minuten och innebar samtidigt Elfsborgs första insläppta mål på hemmaplan den här säsongen."
Hallå, Den Stora Cupfesten pågår faktiskt i Gävle.

Mer läsning

Annons