Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stisse Åberg: Stängt på grund av missförstånd? – hjälp mig reda ut det här, Martina Kyngäs!

/
  • Strömvallens konstgräs är grönt. Men ingen spelar på det. Varför? Det undrar Stisse Åberg i den här krönikan.

Jag åkte förbi Strömvallen måndag kväll.
Det var släckt, det var stängt – hade det inte varit så mörkt hade jag anat de klungor av ungar som inte kan spela fotboll där.
Är det här Gävles modell av idrotten som integrationsverktyg?
Är det här 2016?

Annons

Det har nått mina öron att Gefle IF ställt in en rad träningar för sina ungdomslag för att man inte har rätt att vara på Strömvallen. Så jag har kontrollerat, och det stämmer.

Strömvallen har varit stängd. Icke tillåten plats för fotboll för ungdomar.

Jag tror jag vänder mig direkt till kultur- och fritidsnämndens nya ordförande.

Vad är det jag inte förstår, Martina Kyngäs?

Kan du inte bara berätta – eller ännu bättre. Kan du inte bara ta tag i det här – det här är ju en fråga som verkligen borde ligga dig varmt om hjärtat.

Det här handlar inte om Strömvallen och en gammal fin läktare.

Det här handlar om Strömvallen som den idrottsplats som fortfarande behövs i Gävle.

Den fotbollsplan som behövs just nu. I går. I dag. Och i morgon.

Det jag vet är att Gefle IF har sju-åtta lag, från 12 till 15–16 år, som vill spela fotboll. Och jag vet med bestämdhet att GIF:s verksamhet lever i en verklighet som gör att integration inte bara är ett fint ord i debatten utan i den krassa verksamheten.

Jag vet också att Gefle IF:s elitverksamhet har lämnat Strömvallen, men jag vet samtidigt att ungdomslagen för den delen inte har nån ersättningsplan.

Jag vet också saker som att fotboll och Gefle IF – och självklart klubbar som Sätra och Gävle GIK – lockar ungar från bredare upptagningsområden än ishockey och innebandy. Runt hälften av de som finns i GIF:s olika ungdomslag håller b-a-r-a på med fotboll. Och det är just av den anledningen som fotboll numera är att betrakta som en året-runt-idrott.

Jag kan dock inte kontrollera allt detta, och jag kan inte få någon att berätta mer eller ens bli upprörd. För i Gefle IF ligger locket på, troligen av oro för att om man uttrycker åsikter nu – då får man passa sig så att det nya konstgräset på Sörby ip inte fryser inne. Eller nåt sånt.

Fast jag hoppas att det inte är så. Det vore lika illa som att fotbollsverksamheten för så många ungdomar i Gävle står still – exakt nu 2016 när idrotten lyfts fram som den största kraftkällan till integration.

Idrotten har alltid varit en smältdegel, en jämlik arena där språk eller bakgrund inte spelar någon roll utan där gemenskap skapas runt en boll och binder ihop människor på ett sätt som är svårt annars.

Det är därför jag blir så förvånad över att Gävle verkar ha hamnat i ett vänteläge, dessutom precis efter ett politiskt maktskifte, i en sån här central och viktig samhällsfråga.

Jag brukar inte skriva såna här öppna brev. Men än så länge är jag inte arg, mer förvirrad och hoppas verkligen att nånting bara har gått snett i den kommunala byråkratin – och att det ska gå att rätta till.

Hokus-pokus, bara så där alltså.

Så kan vi ses på Strömvallens läktare och se lag med ungar från Andersberg, Sörby, Fridhem, Höjersdal och vad vet jag spela fotboll för att det är kul och för det är viktigt att göra det tillsammans.

Jag bjuder på kaffe, Martina Kyngäs.

Säg bara till om du tar socker och mjölk!

FOTNOT: Martina Kyngäs har självklart läst krönikan och jag träffar henne för att diskutera det heta ämnet kl 11.00 under onsdagen. Återkommer med intervju från det.

Mer läsning

Annons