Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olyckskorparna kraxar – Olsson ser ändå ljuset

15 svenskar är klara för VM.

Stefan Olsson vill gärna ta ut några till.

För Sporten berättar den svenske förbundskaptenen vilka som har störst chans att ta sig direkt från Gävle till Sydkorea – och hur han tycker svensk friidrott egentligen mår inför SM.

Annons

Det sitter en hel flock med kråkor runtom oss på uteserveringen i Karlstad, redo att kasta sig över minsta smula som lämnas nånstans.

De kraxar olycksbådande.

Det är nåt symboliskt med det där, och i detta sällskap känner man att det skulle kunna vara förutsägelser inför kommande VM som de basunerar ut. Förbundskapten Olsson beställer en Sprite, men skulle nog kanske behöva nåt starkare.

Svensk friidrott är inte vad den alldeles nyligen varit, VM-truppen rekordtunn, Angelica Bengtsson har tackat nej på grund av en skadad hand och resultaten är generellt sett dalande.

– Men jag försöker vara nyanserad när det gäller det där, säger förbundskaptenen och tar en klunk.

Och kråkorna har plötsligt, faktiskt, flugit någon annanstans.

– Det har varit mycket skador. Och jag lider varje dag med de aktiva som är så seriösa och ambitiösa och som inte får vara med och tävla nu – namn som Sanna Kallur, Linus Thörnblad, Nicklas Wiberg, Jesper Fritz och Charlotte Schönbeck.

– Men alla de, plus de andra som finns i toppen nu, är ju otroligt sugna på att köra vidare. Och det är ju inte tomt underifrån heller. Så visst fan finns det framtid i svensk friidrott!

• Och framgångsåren var ju extrema också, eller hur?

– Ja, Sverige tog OS-guld i tre grenar av 38. Och fem medaljer i VM 2003. Det är unikt för en så liten nation i en global världssport. Framgångseran 2002 till 2006, det var fantastiska år. Vi hade en unik generation där, och det kanske vi inte kommer att få uppleva igen. Men visst kommer svenskar att vara med och slåss om medaljer i stora mästerskap i framtiden också.

– Framgångarna trappades upp snabbt där ett tag, men det är ju inte så att det avtagit plötsligt just nu. Redan 2007 var det Carro som tog vårt enda VM-guld. Och i OS 2008 blev det ingen medalj alls.

Möjligheterna att kvala in till ett VM har också blivit snävare. Tidigare kunde förbundskaptenen nominera namn på resultat de gjort även föregående år, men reglerna har ändrats och nu är det bara årets resultat som räknas. Otur för en sån som Johan Wissman, som redan skulle varit VM-klar med det gamla systemet.

– Men det finns nåt sunt över de nya reglerna också, att det är färskvara som gäller numera, säger Stefan Olsson och menar att dagsformen naturligtvis är det viktigaste.

– Jag har ingen ambition att ha en så stor trupp som möjligt, kvantitet är en sak och kvalitet en annan. Skulle exempelvis nån av de som redan är klara för VM av nån anledning inte visa sig vara fit for fight eller helt ur form får man ta en diskussion om de ska vara med. Ingen är betjänt av att åka iväg och inte kunna göra sig rättvisa. Inte kunna prestera.

VM-kvalreglerna har dock undantag.

– När det gäller mångkamp, maraton, 10 000 meter kan man fortfarande bli klar på fjolårets resultat. De grenarna är ju speciella eftersom man inte gör så många tävlingar per år, man kan tvingas bryta och så vidare.

Det är i synnerhet tre namn som fortfarande står utanför VM-porten och längtansfullt kikar in inför tävlingarna i Gävle: Mattias Claesson på 800 meter, Philip Nossmy på 110 meter häck och Johan Wissman på 200 och 400 meter.

Den sistnämnde har missat kvalgränserna både i Stockholm och i Karlstad på senaste tiden, och det får nog sägas vara det som bekymrar Stefan Olsson mest.

– Med Johan är det ju så att när han väl blir klar för ett stort mästerskap så vet man att han bara blir bättre och bättre. Han har den mentala styrkan, självförtroendet och tilliten till sig själv. Alla har inte det.

• Wissman har själv sagt att det är svårare att klara kvalgränsen än att ta sig till en VM-final.

– Ja, i hans fall är det nog säkert så. Han har hamnat i en olycklig situation. Och med tanke på reglerna kan jag inte ta ut honom hur gärna jag en skulle vilja. Inför ett EM sätter vi våra egna gränser, men här måste han klara tiderna som är satta.

Klarar Wissman att kvala in i elfte timmen kommer han alltså bara att bli bättre, enligt Olsson. Men det gäller bara några få.

– Att kvalificera sig tidigt ger vanligtvis en trygghet, man kan göra en rejäl planering i lugn och ro. Visst kan man kanske säga att ”hungriga vargar jagar bäst”, men det är lite av en individfråga det där. Risken är att man kämpat så hårt för att klara den där kvalgränsen, att när man klarat den orkar man inte ladda om. Det är väl det mer normala beteendet.

Christian Olsson, Ebba Jungmark och stavhoppstjejerna Angelica Bengtsson och Malin Dahlström var de som Stefan Olsson gav klartecken först, redan i vintras.

Bengtsson är alltså borta nu, men tolv andra har tillkommit sedan dess (vi räknar in gångaren Andreas Gustafsson också, uttagen av Svenska gångförbundet) – Alhaji Jeng och unga 200-meterstjejen Moa Hjelmer blev klara efter GP-tävlingen i Karlstad förra tisdagen.

Det finns fortfarande en chans kvar – en tävling.

Den går i Gävle i helgen.

Mer läsning

Annons