Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny tung förlust – då blev det krismöte hos GGIK

Gävle GIK svarade för ett nytt bottennapp på hemmaplan.

Och efter 4–12 mot Duvbo är nedflyttning ett reellt hot för det hårdsatsande laget – som stängde in sig i omklädningsrummet efteråt.

– Jag tycker att vi skämmer ut oss, säger målvakten Mathias Sparring.

Annons

GGIK hade sex poäng till godo på bottenlaget Duvbo inför gårdagens match och hade chansen att skaffa rejäl marginal till det sista strecket i tabellen.

I stället gick allt fel – och nu är Gävlelaget bara tre poäng före, dessutom med en match mer spelad.

Det började med att Billy Nilsson brände ett friläge i första minuten, och fortsatte med stillastående anfallsspel, ett obefintligt försvarsspel och en målvakt som fick kasta in handduken vid 0–1.

– Jag har haft problem med ett knä en tid, det gick inte längre, förklarar Sparring, som fick se resten av eländet från bänken.

– Bland de sämsta matcherna den här säsongen. Det är synd om de som betalat för att se oss, säger han.

Simon Rönngren kom in och storspelade i kassen till en början. Men varken han eller utespelarna hade sin bästa dag. Efter att debuterande forwarden Simon Cederström, blott 16 år, prickat in 1–1 i början av andra perioden gjorde gästerna fyra raka mål.

En reducering precis innan sista periodvilan till 2–5 gav visst hopp, men tredje perioden var rena mörkret. 2–7 i sista, och coach Stefan Åsbergh fick än en gång konstatera att hemmaplan inte är GGIK:s grej.

– Vi har bara tagit en seger och totalt fem poäng på hemmaplan. Vi kanske vill bjuda på för mycket och blir sedan stressade när motståndarna gör mål. Vi har inget tålamod, säger han.

Efter slutsignal stängde GGIK in sig i omklädningsrummet och blev kvar en halvtimme.

– Vi analyserade de 40 första minuterna, så att man inte behöver grubbla hela kvällen. Sista 20 chansade vi med en offensiv uppställning, så det struntade vi i.

Åsbergh tog inte time out förrän i tredje perioden när läget redan var kört och det stora samtalsämnet på läktarna var – varför händer det så lite på bänken?

– Experterna däruppe vill att man ska hoppa och skrika, men det är inte min ledarfilosofi. Vi får ut budskapet ändå. Och vi fick in två, tre smyg-timeouter under matchen, säger Åsbergh.

Känner du att du har förtroende från ledningen?

– Det gör jag alltid, ända tills något annat sägs.

Mer läsning

Annons