Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brynäs förvandlades till ett ofarligt offerlamm

I 19 sekunder var det kul. Jättekul faktiskt.

Men sedan gick Brynäs från att vara en frän, fräck utmanare till rollen som ett litet sött och ofarligt offerlamm och en 3-7-förlust.

Nu är det bara så här:

På torsdag bör/ska/måste Brynäs vinna.

Annons

Läkerolen och Gävle har inte fått en slutspelsseger av sitt lag sedan våren 2007. Det var då Boork klev ut på isen i Kinnarps arena i Jönköping och pekade finger, och på hemmais vann Brynäs alla tre matcherna – den sista med 3–2 den 16 mars.
Sedan dess har det blivit fyra förluster, två mot Färjestad och två mot Djurgården.
Att skriva att det är dags är liksom oundvikligt.
Att skriva något annat går inte.

Niklas Czarnecki försöker hålla upp stämningen med en klämkäck attityd, och det märks att han tycker det här är fantastiskt roligt.
55 pressade elitserieomgångar, och sedan fest.
Men medan många lag klär upp sig flott, bröstar upp sig (inte HV71 kanske direkt – men AIK!) och glider in i den finaste av hockeysalonger fyllda med kraft så kravlar faktiskt Brynäs in via köksdörren.
Det är ett sargat och plågat Brynäs som Czarnecki i sina sista inspirerande tal försöker plåstra ihop med ett mentalt bandage. Det ser ut som en helt omöjlig uppgift att ta sig förbi Färjestad; utan Dackell, utan Nordquist, utan Svedberg – jag hade nog aldrig trott att jag skulle skriva så, men så är det.
Brynäs har nu, när det verkligen gäller, ett alldeles för tunt och ihåligt lag som hålls uppe av Jakob Silfverberg, Ekholm, Järnkrok, Lauritzen (eller inte – den gubben måste vara mycket bättre) och kanske Eero Somvervuori.

För att slå Färjestad krävdes att Brynäs fixade några viktiga punkter i spelet, men jag hittade åtminstone två där det brast.
Målvaktsspelet. Thomas Greiss drabbades av två powerplaymål och sedan ett snabbt (tolv sekunder) mål i den andra perioden som en vinnande målvakt med en gnutta flax hade tagit. Han stod fel vid 0–3, och han var på glid vid de två första. Tyvärr.
Vilja att ta sig ända fram till mål. Brynäs återföll till den egna sjukan att i stort sett bara skjuta mot Alexander Salak, men samtidigt ge denna både fri sikt och gott om manöverutrymme. Det mål Calle Järnkrok gjorde redan efter 19 sekunder hade all den hetta och energi som behövs – men den återkom inte. Salek övertygade inte – och måste straffas i Läkerolen.
Dessutom drabbades Brynäs av dumma-utvisningar-syndromet. I viljan att hänga med, så hade åtminstone Jörgen Sundqvists dubbelutvisning i slutet av den första perioden.

Det är hockey, det är slutspel – därför är det inte omöjligt.
Men ska Brynäs utmana i den här kvartsfinalserien, då är det matchen på torsdag som ska vinnas. Det är då det måste bli 1–1, så att Färjestad, som visade alldeles för mycket kraft och kvaliteter, skickas hem till Karlstad med en känsla av dödlighet.
Det är på torsdag det ska ske.
Det är då Niklas Czarnecki ska ge oss en slutspelsseger som får oss att sluta att skämta om han vet i vilket bås han ska stå.

...allt-eller-inget-tanken med att ta ut Thomas Greiss redan när det var mer än fem minuter kvar av sista perioden var naturligtvis alldeles enligt underdog-handboken.

Den så korrekt prisbelönte kommentatorn i min Canal Plus-sändning sa faktiskt "mål för Gävle", "nu kommer Gävle", när Brynäs gjorde mål och när Brynäs attackerade. Jag undrar vad det var ett tecken på?

Jodå, som jag sa: Bollnäs gjorde som SAIK, och vann överlägset i sin första hemmamatch mot Villa-Lidköping. 8–4 i går, efter en vändning från 2–3.
Imponerande. Det också.

Mer läsning

Annons