Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Guldet som fick Johan att glömma smärtan

Först avgjorde Mika Zibanejad JVM-finalen.
Sedan startade ett hejdlöst firande som varade hela natten.
Men för Sporten avslöjar brynäsaren Johan Larsson att han varit axelskadad under hela turneringen.
– Jag har haft lite skavanker och tagit smärtstillande tabletter för att kunna spela, säger han.

Annons

Sverige är världsmästare för juniorer för första gången sedan 1981. Tidigt i går morse, svensk tid, höjde Brynässpelaren Johan Larsson bucklan som svensk lagkapten. Och det hade hunnit bli morgon även i Kanada innan guldhjältarna äntligen kom i säng.

– Det blev väl en timmes sömn ungefär och man är lite småseg i dag. Men det var det värt efter att ha vunnit guld, berättar Larsson när Sporten får tag i honom på telefon strax efter att spelarna fått i sig lite frukost.

I dag fortsätter festen när guldhjältarna landar i Sverige – och tas emot av bland andra kronprinsessan Victoria och prins Daniel – innan hyllningarna fortsätter i Kungsträdgården i Stockholm.

Samtidigt spelar Brynäs mot Färjestad, en match Johan Larsson förstås missar, och antagligen kommer han tvingas stå över ytterligare någon eller några matcher.

Den svenske lagkaptenen har nämligen spelat axelskadad under JVM-turneringen. Och det är inte bara den där lårkakan som han fick i premiären mot Lettland som spökat.

– Jag fick en smäll mot axeln i sista matchen mot Frölunda innan JVM-lägret och den skadan slog jag upp, berättar Johan Larsson.

För att överhuvudtaget kunna genomföra matcherna har brynäsaren tvingats ta smärtstillande tabletter och fått genomgående behandling under de senaste veckorna.

– Jag får tacka vår massör Thomas Carlsson, utan hans hjälp hade det inte gått att spela alls. Men det har blivit bättre och bättre, men redan på tisdag spelar jag nog inte, säger Johan Larsson.

Men att fira guldet hade Johan, som inte gjorde något mål men svarade för sex assist under JVM, inga problem med. När Sporten pratade med honom verkade inte festen ha lugnat ned sig. I bakgrunden hördes vrål och skrik blandat med sång i form av välkända ”VM-guld, VM-guld, VM-guld”.

– Det är helt fantastiskt och underbart detta. Det kändes som vi dominerade hela finalen, men samtidigt vet vi att ryssarna är vassa och kunde ha gjort mål på något av sina lägen. Men jag tycker att vi vann rättvist, berättar Johan Larsson.

• Berätta om segermålet. På tevebilderna ser det ut som att du åker och byter precis och har ryggen emot situationen.

– Nej, nej, jag bytte aldrig. Jag såg att Zibanejad kom fri och vände tillbaka. Så jag såg målet och var nästan först framme hos honom.

Efter jubelscenerna på isen, nationalsången och medaljutdelning väntade segermiddag på hotellet. Därefter fortsatte firandet hela natten lång för de svenska juniorkronorna.

– Vi gav oss ut på stan och ”gjorde” Calgary, förklarar Johan Larsson.

• Kan du avslöja något om hur kvällen såg ut?

– Hehe! Nja, det håller vi för oss själva. Men det var mycket tokerier och vi hade väldigt roligt.

Och självklart har kompisarna hemma i Gävle och Brynäs hört av sig och gratulerat.

– Ja, telefonen har gått varm här och det ska bli riktigt kul att komma hem och fortsätta fira detta.

• Och Ludvig Rensfeldt – följer han med tillbaka till Sverige?

– Nej, han hade match i dag så han har redan åkt.

Den förre Brynässpelaren Rensfeldt, som gjorde ett mål och passade till fem stycken och även hade ett bra läge att avgöra finalen, spelar juniorhockey i Kanada med Sarnia Sting. Därför blev hans firande lite kortare än för övriga spelare.

Mer läsning

Annons