Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Maler byråkratins kvarnar ned Strömvallen pelare för pelare?

/

Annons

Egentligen vet jag inte riktigt vem jag frågar, när jag skriver – vad vill Gävle kommun göra med Strömvallen?

Den blodiga måndagen i fullmäktige har rört till begreppen.

Någonstans i utkanten av det Alliansen har tänkt sig när man river upp den rödgröna tanken på en centrumplan har jag sett Strömvallen skymta till.

I den nya politiska verkligheten tar jag fasta på det.

Strömvallen bör fortsätta tillhöra stadsbilden i centrala Gävle, men frågan är fortfarande på vilket sätt arenan från 1923 – fem år efter att socialdemokraterna fick makten i stan när allmän rösträtt infördes – ska leva vidare.

Jag är plötsligt inte heller ensam om att undra.

Min bäste kollega kulturredaktören Bodil Juggas på Arbetarbladet har också tyckt till.

LÄS BODIL JUGGAS: Besked om Strömvallen önskas

Och det har även föreningen Gävle Gille, som nu kraftfullt hos länsstyrelsen efterlyser vad som hände med frågan om byggnadsminnesförklaring av den ursprungliga läktarbyggnaden på Strömvallen.

Den frågan väcktes redan 2008 där debattens vågor skvalpade från Gavleån och in över läktaren.

Jag har läst Gävle Gilles brev till länsstyrelsen, och det är mycket intressant att det egentligen inte handlar om läktaren.

En läktare, även från 1923 och tidstypisk och nästan lika hyllad som Stockholm stadion, är bara en läktare som är en läktare som är en läktare – om den inte har en idrottsplats framför sig.

Det är alltså inte bara den vitrappade väggen mot Kungsbäcksvägen och de ståtliga 26 träpelarna det handlar om.

Utan platsen.

"Vi vill framhålla att vikten av att inte bara läktarbyggnaden skyddas som byggnadsminne, utan också ett kringliggande område som är tillräckligt stort för att ge en upplevelse av byggnadens tidigare funktion som idrottsanläggning", skriver Gävle Gille.

Den utredning som gjordes efter 2008 års upprop kom också fram till att läktarbyggnaden borde bevaras. Det var en sakkunnig som utredde frågan för länsstyrelsens räkning, och Länsmuseet och Riksantikvarieämbetet höll med om bedömningen.

Sedan har inget hänt.

LÄS ÄVEN: Varför struntar idrotten plötsligt i Strömvallen

Utom att det inte längre spelas boll på Strömvallen, och att konstgräset där ska flyttas till Sörby ip och att Gävle kommun har aviserat att en arkitekttävling och platsen ska utlysas med bostäder som ledord.

Hur blir det med den nu, Gävle kommun?

Men framför allt – vad händer med byggnadsminnesförklaringen av Strömvallen, länsstyrelsen?

Väntar man så länge så att det självklara till slut blir att läktaren måste rivas?

Trots allt.

Även om jag är djupt störd över det politiska kaos som det främlingsfientliga partiet SD eftersökt och lyckats med i Gävle, så är omtag ordet för veckan.

Och det gäller faktiskt även Strömvallen, och den roll den gamla idrottsplatsen faktiskt kan få behålla i stadsbilden.

Jag ser verkligen framför mig en levande idrottsplats, helt ägnad åt rekreation och inte åt elitidrott – och därmed kulturmiljö och stadsmiljö i frestande förening.

Det här är inte det hetaste, jag vet.

Därför får det ta tid också. Som allting annat. Har länsstyrelsen funderat i sju år, så borde det vara rätt nära.

LÄS ÄVEN: De största idrottshändelserna på Strömvallen i historien

Mer läsning

Annons