Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Meeri var först i Vasaloppet när kvinnorna släpptes fram

/
  • Meeri Bodelid gratuleras efter målgången av Mora-Nisse Karlsson.

I dag står 2 133 kvinnor på startlinjen i Vasaloppet.
För att de vill, och för att de får.
Det har inte alltid varit så.
Det vet Meeri Bodelid – som var första kvinna att nå målet i Mora.

Annons

Året var 1981, när Vasaloppet efter flera år av påtryckningar, lösskäggsskandaler och allmän gubbighet fick ge sig.

Kvinnor var välkomna att tävla, att starta i Sälen och åka de nio milen till Mora. En som gjorde det, och som var bäst var Meeri Bodelid, Högbo GIF.

– Jag blev 411:a och jag åkte på 5,28, säger Meeri utan att vi ens ställer frågan.

I stället blir frågan den här – hur stort var det här under din idrottskarriär?

– Jättestort faktiskt när jag tänker tillbaka. Ja, så här i efterhand känns det som det största jag fick vara med om på något sätt.

– Det var ju stor uppståndelse före loppet med det här med kvinnor i Vasaloppet, och sedan en massa efteråt. Nu var det bara för alla andra att åka.

Och då ska vi ända sätta in det här i ett perspektiv i en idrottskvinnas liv som var så mycket annat än de där nio milen i Vasaloppet den där marssöndagen.

Meeri Bodelid var skidåkaren som hade tävlat i både VM och OS, hon var cyklisten som hade vunnit SM-guld (bland annat i lagtempo med På spåret-vinnaren Elisabet Höglund) och hon vann året efter SM-guld i marathon.

– Men det här var annorlunda, det förstår jag numera. Mycket har ju förändrats i idrotten för kvinnor sedan dess, även om de fortfarande finns mycket att bli arg över. Då var jag arg över allting, ekonomiska förutsättningar framför allt.

Vi tar spåret tillbaka till Mora och mars 1981. Hur var loppet?

– Så här var det, vi tar en sak i taget. Jag hade egentligen slutat min skidsatsning efter OS i Lake Placid där jag var reserv. Men så kom det här med att kvinnor skulle tillåtas starta i Vasaloppet, och då blev jag motiverad och tränade på ordentligt.

– Loppet? Det var ungefär som jag hade förväntat mig, och absolut inte så tufft som sagts. Det där med att kvinnor inte skulle orka var ju bara tjafs.

– Både tiden och placeringen var riktigt bra, men jag hade ju en schackning runt Hökberg när jag fick höra att Sven-Åke gått i mål, berättar Meeri och tänker på skidkungen och landslagskompisen Sven-Åke Lundbäck som just det året vann Vasaloppet.

Meeri vann damklassen.

Fast inte på riktigt.

– Det fanns ingen sådan då, men jag blev mottagen som en segrare. Det blev jag verkligen.

På bilder poserar Meeri med Mora-Nisse Karlsson, som fanns i ledningen för Vasaloppet då och som var en av de som till slut fick ge vika för Meeri och andra kvinnor med vilja att åka nio mil.

– Faktiskt var det Internationella skidförbundet som tvingade Vasaloppet att ändra sig. Man var tvungen att följa reglerna, berättar Meeri.

Hur var stämningen efter spåret?

– Jag fick massor med hejarop. Alla kände igen mig. Jag är ju rätt kort, så jag stack ut på det viset, säger Meeri med ett skratt från 150 cm lång vilja av stål.

– Jag hade väl inte kunnat gömma mig ens om jag önskat, fortsätter hon och tänker på några föregångare.

Kvinnor hade faktiskt åkt Vasaloppet tidigare.

Förklädda.

Ibland med lösmustasch eller lösskägg.

Det gjordes till och med lustiga teveinterjuver med på kvinnor som åkte med vippande lösmustascher, och Göteborgs-Tidningen berättade 1978 om Britt Dohsé som valde att vara skäggiga damen bara för att få vara med.

Så 1979 släpptes kvinnor in i startfållorna i Öppet spår, och 1981 i själva tävlingsloppet.

Och Meeri Bodelid åkte och vann. Och kom tillbaka och vann ingen 1982, och blev sedan trea och fyra bland damerna de följande åren.

– Sedan var jag nöjd. Jag gick ju över till marathon och var med under för-OS i Seoul 1987. Men jag åkte Vasaloppet 2011 igen, när det var 30-årsjubileum för mitt lopp.

– Och jag åker fortfarande skidor, och det här blivit riktig mycket i vinter, berättar Meeri, numera 71, som bor i Åkersberga utanför Stockholm.

– Men årets lopp ser jag på TV. Jag tyckte det gick lite långsamt senaste jag åkte. Konstigt hur det kan bli, eller hur?

Historien om Vasaloppet fortsätter, årets är den 91:a upplagan av loppet.

Men historien om kvinnorna i Vasaloppet måste dock korrigeras en aning.

Meeri Bodelid var inte först – hon ledde bara en lavin av kvinnor.

Hon var egentligen nr 2.

Allra först var Margit Nordin från IFK Grängesberg som åkte det andra Vasaloppet. Hon var 25 när hon ställde upp mot 160 män i gryningen den 4 mars 1923, och sedan åkte loppet på 10.09,42. Hon blev visserligen sist, men tre män bröt också loppet.

Det hurrades även för Margit Nordin, som var gymnastiklärare och sjukgymnast, och som åkte skidor och gick långt i jobbet, precis som för Meeri Bodelid.

Men när hurraropen hade tystnat så slöt sig Vasaloppet.

"Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor att vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas"

Så skrev Idrottsbladet efter loppet.

Varpå kvinnor var portade i 58 långa år.

Förutom att stå och fagert vifta med lagerkransen framför målet iklädda elegant Moradräkt.

Innan Meeri Bodelid stack iväg 1981 och vann – iklädd svettig Högbo GIF-dräkt.

Mer läsning

Annons