Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jacqueline Svensson tog första segern någonsin med Freestyle

Jacqueline Svensson i Gävle fältrittklubb tog sin första seger någonsin när hon med sin häst Freestyle vann sin andra dressyrstart efter hans långvariga skada.
Det var i Bollnäs som hon red ihop överlägsna 69,1 procent i Lätt B:3.

Annons

Comebacken gjorde nyss 24 år fyllda Jacqueline Jacky Svensson efter Freestyles tvååriga konvalescens i Tierps lokaltävling, där de tävlade i Lätt A:1 på kort bana och blev oplacerade. Därefter bar det av till Bollnäs.

Jacky berättar:

– Vi trivdes bättre på lång bana (i Bollnäs), både han och jag. Det är klart att man blir glad när han uppför sig som en normal häst. Han gjorde allting så bra, det är ingenting man förväntar sig av honom, det var inga konstigheter.

Det är nämligen så att Frisse inte har varit helt problemfri för Jacky. Han brukar strula till det för henne. Här förklarar hon en del:

– Han kunde rätt som det var skygga för domaren och vara allmänt busig inne på banan, vilket gjorde att procenten inte blev den bästa. Allting var så farligt, han var ofta spänd och hade svårt att komma till sin rätt.

• Hur gick det resultatmässigt då?

– Vi tävlade kontinuerligt Lätt B- och Lätt A-klasser. Visst fick vi någon placering ibland men det hände ofta att han exempelvis började bocka eller dra iväg vid något visst moment, han var opålitlig helt enkelt. Och så rullade det på.

Men det var 2008 som Jacky plötsligt kände något på hästen när hon red:

– Jag tyckte att han inte gick riktigt som han brukar, för övrigt kändes han pigg, så jag fortsatte att träna honom för att se om det var en tillfällighet. I maj åkte jag med honom till Ockelbo för att tävla. Han skötte sig bra inne på banan. Dock fick vi neddraget på taktmässigheten. Då beslutade vi att kolla upp honom ifall att det var något fel. Det var så diffust men det kändes säkrast att kåta en veterinär undersöka honom. Ordinationen blev vila samt behandling i cirka tre månader. Jag fick en hjälp av flera olika veterinärer.

• Blev han frisk?

– Ja, därefter sattes han i gång och sedan åkte vi till Högbo för att tävla en klass.

Men under tävlingsritten fick jag avbryta för han kändes inte riktigt bra. Då följde en, två månader lång väntan på att få komma till Veterinärhögskolan i Ultuna. Under väntetiden fick han vila. Där blev det vanlig röntgen och scintröntgen. Det blev många resor till Uppsala innan Freestyle så småningom fick diagnosen, strålbenshälta. Då blev det ännu en process bestående av vila och behandling. Så han blev sammanlagt borta från tävlingsbanorna i två år.

• Hur kändes det?

– Två år är en lång tid det, minsann. Man blev nästan deprimerad kan jag säga. Man fick ju inte rida nåt. Nu är vi i alla fall igång igen med träning och tävling. Äntligen har han slutat strula till det för mig på tävlingsbanan så nu är det bara att blicka framåt.

• Vad är ditt mål med ”Frisse”?

– Mitt långsiktiga mål är att tävla Medelsvår dressyr år 2011. Det kortsiktiga för i år är att tävla så mycket som möjligt. Och det på lång bana upp till och med Lätt A:4, med hjälp av min tränare Cecilia Cicci Gustafsson (Gävle FRK:s huvudinstruktör). Frisse har ju blivit äldre och mognat på sig, han har blivit betydligt lugnare och tryggare i sig själv. Han har blivit en helt annan häst. Vilket har gjort att vi har fått ett bra förtroende för varandra, han och jag. Jag ser ljust på framtiden. Nu kan jag äntligen ha roligt när jag tränar och tävlar Freestyle.

Som 13-åring blev Jacky hästägare för första gången. Hon fick C-ponnyn Daisy, som hon tävlade mestadels i hoppning. Jackys sista ponnyår tävlade hon och Daisy enbart i dressyr. Vid 17 köpte hon Freestyle, valack, född 1996, efter väletablerade Placido – Corlando, i Skåne. Det blev hennes första stora häst.

Jacky berättar:

– Jag gick gymnasiet på Borgarskolan, SPID, Samhäll med inriktning idrott, första året i fotboll och därefter bytte jag till ridning. Två gånger i veckan tränade jag under skoltid med Frisse. Jag köpte honom inte som dressyrhäst, meningen var att vi skulle tävla hoppning. Men han var så vrång, så det tog i alla fall ett halvår innan vi kom iväg på vår första tävling – i hoppning.

– Vi åkte och startade på GRS, han gick nolla, det var inga problem då inte. Men han fortsatte att vara bråkig hemma. Jag bestämde mig för att inte åka i väg på någon mer hopptävling. I stället la jag ner mer energi på dressyren och markarbetet. Efter ett tag kom vi ut på vår första dressyrtävling. Det var en dressyrhäst jag had … Och på den vägen är det...

Fortsättningen lär följa för GFRK-duon och synas i toppen av resultatlistorna från dressyrtävlingar landet runt.

Mer läsning

Annons