Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stadsarkitekten: Gävles nya kulturhus ska ligga på samma tomt, och upplevas "runt"

Stadsarkitekten Helena Tallius Myhrman svarar Gunnar Lidfelt och Thomas Attorps om hur ett nytt kulturhus bör gestaltas.

Annons

Det är riktigt roligt när det i dagspressen diskuteras och förs en offentlig debatt om stadens byggnader, miljöer och nu specifikt kommunens viktigaste centrala arkitektur- och stadsbyggnadsprojekt Kultur- och bildningscentret i Gävle. Som stadsarkitekt vill jag gärna svara på några av era frågeställningar som rör gestaltning, Slottstorget och samtidigt lyfta platsens stora betydelse för ett lyckat resultat.

”Bygg nya kulturhuset på Slottstorget” skriver Gunnar Lidfelt och Thomas Attorps i en tidigare debattartikel (Arbetarbladet 190929). Att på Slottstorget skapa en pendang till Rådhuset är en storslagen gest. Hur förslaget förhåller sig till riksintresset Södersaneringen beskrivs dock inte närmare. Men något bör göras där och torget väntar på att fyllas med innehåll.

Slottstorget har lyfts fram i många styrdokument, är utpekat som ett strategiskt område och i översiktsplan Gävle stad 2025 står följande: ”Slottstorget ska främja kopplingen mellan norra och södra sida av staden. Slottstorget ska vara en publik plats med stärkt vatten-, biblioteks-och slottskontakt samt en förbättrad trafiksituation och fortsatt uppskattad parkmiljö”.

Framför ett nytt ”kulturhus” behövs ett generöst och varierat torg, där människor kan samlas inför aktiviteter i Kultur - och bildningscentret eller på torget. Det görs bäst genom att det vinnande tävlingsförslaget ”Där våra vägar korsas” (arkitekttävling om Slottstorget, Årummet och Rådhusplatsen år 2014) förverkligas om än på sikt.

Kvarteret Gefle Vapen är överlägset det bästa läget för ett Kultur- och bildningscenter. Centralt öppet läge med vatten, grönska och väl tillgängligt. Där Gavleån och Esplanaden, stadens två viktigaste och vackraste stadsbyggnadsstråk möts.

På stadsbyggnadsnivå är nya Kultur-och bildningscentret en stor volym tillhörigt Södersaneringens stora stadsrumskvarter. Där fasadsida mot Slottstorget ligger i liv med angränsande kvarter Gesällen (gula tegelbyggnaden). Att föra in nya inslag i formspråket som runda former och nya uttryck är görligt på platsen när det gestaltas väl. Övergångar mellan storskaliga och småskaliga kvarter behöver formas bättre i det nya kvarteret jämfört med dagens situation.

Byggnaden ska inte ha några baksidor utan upplevas ”rund”, och ha ett inbjudande och öppet byggnadsuttryck. Läget ger många möjligheter som utsikter där man kan se ut över staden, spännande siktlinjer och takterrass med servering. Hur görs detta bäst i det kommande gestaltningsarbetet? Att anordna en arkitekttävling för en förväntad märkesbyggnad är förstås optimalt, men inte alltid möjligt utifrån olika resursmässiga parametrar.

Inför bygglovsskedet och det huvudsakliga gestaltningsarbetet, kommer en konkurrensutsättning göras med upphandling av arkitektkontor på kvalitet. Där det ställs höga krav på gestaltningskompetens och redovisning av egna projekt och arkitekturreferenser med hög arkitektonisk kvalitet.

Kommunens ambition är att staden ska växa, leva och utvecklas hand i hand med sitt kulturhistoriska arv och med insikten om att det vi skapar idag kan bli morgondagens kulturmiljöer.

Ett fåtal särskilt viktiga byggnader i staden placeras med fördel fristående, väl synligt, i öppet läge och med ett torg eller en park framför.

Kultur- och bildningscentrets koppling till platsen är kanske den viktigaste ingången i projektet och hur den nya byggnaden möter de äldre byggnaderna som redan finns på platsen i skala, material, kulör och detaljer. Det kan göras följsamt eller genom att vara ett medvetet avbrott, där skicklighet i gestaltning gör den viktiga skillnaden för ett gott och gärna överraskande resultatet.

Ett fåtal särskilt viktiga byggnader i staden placeras med fördel fristående, väl synligt, i öppet läge och med ett torg eller en park framför. Det är sådana byggnader, märkesbyggnader, som i stadsstrukturen har funktioner som av olika skäl kan och bör lyftas fram. De har ett mycket stort allmänt intresse och bidrar till variation i den fysiska miljön och till spridning av målpunkter.

Kultur- och bildningscentret, ska vara en sådan viktig byggnad genom sin funktion, sitt extra ordinära läge och rika omgivning. Mycket finns redan på plats och byggnaden kan bli ett landmärke i stadsbilden som lockar till besök. Om allt sköts väl.

Helena Tallius Myhrman

Stadsarkitekt i Gävle

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel