Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stilikonen Karin Larsson var före sin tid

I år är det 150 år sedan konstnärinnan Karin Larsson föddes. Länge stod hon i maken Carls skugga, men på senare år har allt fler uppmärksammat Karins betydelse för formgivningen av hemmet i Sundborn som kom att bli banbrytande för svensk inredning.

Karin Larsson träffade Carl på en skandinavisk konstnärskoloni i byn Grez utanför Paris. Året var 1882 och Karin Larsson var utbildad på Slöjdskolan och Konstakademin i Stockholm och en målande konstnär, precis som Carl. Men sedan de gift sig ett år senare, och ytterligare ett år senare fått sitt första barn, lade Karin penslarna på hyllan för gott. Länge var det just det man fokuserade på när man talade om Karin Larsson. En begåvad konstnär som försakat sitt konstnärskap för familjen. Det var först för drygt tio år sedan, i samband med en utställning om Carl Larsson på Victoria and Albert museum i London, som man började uppmärksamma Karin Larssons roll i Carls konstnärskap.

Hemmet i Sundborn utanför Falun, dit familjen Larsson flyttade år 1888, blev mycket viktigt för Carl Larssons konst. Hemmet och barnen är återkommande motiv för konsten och bilder av det Carl Larssonska hemmet spreds så småningom över stora delar av världen. I dag tycker vi kanske att hemmet känns typiskt svenskt, men så var det absolut inte när det begav sig. Den ljusa inredningen saknade helt de tunga gardinerna, mörka sammetstapeterna och murriga färgerna som annars var rådande stilideal kring förra sekelskiftet.

I stället släppte man in ljuset, målade trämöblerna i klara röda och gröna färger och dekorerade väggarna med blomsterslingor. Inga barnförbjudna finsalonger fanns i hemmet – de åtta barnen var en naturlig del av livet och hemmet.

Debattören Ellen Key uppmärksammade tidigt Sundborn som hon ansåg var en förebild för god smak.

Ett hem som var fullt av Karins vävda, sydda och broderade textilier samt möbler formgivna av Karin och uppförda av traktens snickare.

Kanske är den mest uppmärksammade möbeln i hemmet den gungstol från 1906 som många anser vara tidig funkis och som Ikea nästan 100 år senare anklagades för att ha kopierat. Karin var med andra ord långt före sin tid. Och det var hon även när det gällde den textila konsten.

Att Karin Larsson lade målarpenslarna på hyllan innebar inte att hon lade hela sitt konstnärskap på hyllan.

Märkligt att det har tagit så lång tid för omvärlden att förstå det.