Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stöd för albanernas sak

Snart har det gått åtta veckor sedan de åtta albanerna började hungerstrejka vid Migrationsverkets enhet i Gävle.
– Vi fortsätter stötta dem, säger Ingrid Thyr, ordförande i Asylkommittén som demonstrerade på Rådhustorget på lördagen.

Tre av albanerna har avbrutit hungerstrejken av hälsoskäl.

En av dem är mamman till en 13-årig flicka som två gånger fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och gömmer sig för gränspolisen.

– Mamman har misshandlats svårt av sin make och flickan har också misshandlats, med en pistol i huvudet, sa Anna Jörgensdotter i sitt tal.

Albanerna är rädda för att bli offer för blodshämnd om de tvingas återvända till hemlandet. Blodshämnden ska ha blivit vanligare i Albanien efter kommunisttiden.

– Hungerstrejken är inte vår idé. Men vi har full förståelse för deras desperata situation, sa Ingrid Thyr.

Stödet för de som hungerstrejkar var ena temat vid manifestationen. Det andra temat var kravet på att FN:s barnkonvention blir lag i Sverige.

Sverige har ratificerat barnkonventionen och därmed åtagit sig att följa det som står där. Men den har inte samma status om de nationella lagarna.

– Om det blir lag skulle det bli mer bindande. Det blir svårare att blunda, menade Anna Jörgensdotter.

Den nya regeringen har också lovat att göra barnkonventionen till svensk lag.

Medan regnet strilade ned sa Linnea Edström några ord till stöd för de hungerstrejkande.

Tillsammans med något tiotal andra ungdomar har hon engagerat sig i albanernas situation. De besöker tälten vid Södertull så gott som varje dag och hjälper de hungerstrejkande på olika sätt, bland annat med mat, kläder och filtar.

– De är väldigt svaga nu, säger Linnea Edström.