Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Studenters ekonomi stärks

Intresse och fallenhet är det som ska avgöra om människor väljer akademiska studier – inte plånbokens tjocklek, skriver Margareta B Kjellin (M).

Annons

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. I internationella jämförelser utmärker vi oss genom att ha högst ekonomisk tillgänglighet till högre utbildning tack vare generösa bidrag, stora lånemöjligheter och låga utbildningskostnader. Ändå har många studenter svårt att få ekonomin att gå ihop. Genom en utredning som regeringen tillsatt framkommer att bara var femte student anser att studiemedlen helt täcker levnadsomkostnaderna. Hälften uppger att de inte alls är tillräckliga. Regeringen presenterar därför i höstbudgeten en studiemedelsreform i två steg: dels en höjning av studiemedlen, dels ett högre fribelopp.

Studiemedlen höjs 1 januari 2010 med cirka 430 kronor per månad. Lånedelen höjs med 390 kronor per månad medan studiebidraget justeras upp med 40 kronor per månad. Eftersom prisbasbeloppet sänks nästa år innebär det ett månatligt tillskott på 350 kronor. Det är väl behövligt.

En lika angelägen reform är höjningen av fribeloppet som reglerar hur mycket man kan tjäna innan studiemedlen trappas ner. Tanken bakom det svenska studiestödets konstruktion är att den som studerar på heltid får studiemedel under terminerna, men förväntas försörja sig på annat sätt under sommaren. Men med dagens regler drabbas studenterna av betydande marginaleffekter när de arbetar. Det är inte rimligt att den som frivilligt tar ett större eget ansvar för sin försörjning straffas. Därför höjs fribeloppet med drygt 30 000 kronor år 2011. I praktiken betyder det att studenter kan tjäna cirka 23 500 kronor per månad under två sommarmånader och dessutom ha ett helgjobb med en lön på upp till 8 900 kronor per månad utan att det minskar studiemedlen. De allra flesta studenter med normala extrainkomster omfattas av förändringen, men det är särskilt betydelsefullt för den som inte har föräldrar som kan hjälpa till med försörjningen.

riksdagsledamot

Mer läsning

Annons