Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sundberg: Bara ett extra val på 96 år

Extra val till riksdagen

En statsminister och dennes regering kan avgå under mandatperioden. Thorbjörn Fälldin (C) gjorde det två gånger, i oktober 1978 och i maj 1981. Ingvar Carlsson (S) gjorde det i februari 1990.

Avgångar kan ske på olika sätt. Det vanligaste, vilket skedde i nämnda tre fall, är att statsministern begär sitt entledigande hos talmannen.

Då träder en talmansrunda vid, en sondering av ny regeringsbildare. Det sker med underlag utifrån rådande riksdagssammansättning.

Efter valet 2014 var partiledaren Stefan Löfven (S) den som då utkristalliserades som den lämpligaste regeringsbildaren.

Det var efter att de fyra borgerliga tidigare regeringspartierna hade gjort den största valförlusten någonsin i svensk politisk historia, med ett tapp på tio procentenheter i väljarstöd och förlust av hela 32 mandat, från 173 till 141.

De borgerliga är nu bara 140, efter att en moderat i maj i år hoppat av. De tre rödgröna partierna har med sina 159 mandat 19 mandat fler än allianspartierna i riksdagen.

En statsminister kan också utlysa extra val. Det beslutet är ett så kallat vanligt regeringsbeslut.

Extra val kan enligt författningen hållas tidigast 35 dagar efter att det beslutats om det.

Eftersom val hålls på söndagar hade den tidigaste möjliga valdagen om extra val utlysts vid Löfvens pressträff torsdag 27:e augusti varit söndag den 3:e september.

Extra val måste hållas senast tre månader efter att det utlysts. Hade det utlysts 27:e juli hade sista tänkbara valdag varit söndag 22:a oktober.

En ny riksdag samlas på 15:e dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter att valresultatet kungjorts. Den nyvalda riksdagens mandatperiod är tiden fram till det ordinarie valet, som närmast äger rum 9:e september 2018.

Sverige har sällan extra val, bara en gång sedan 1921 och det var 1958. Då berodde det på att en folkomröstning om hur pensionssystemet skulle vara hade hållits hösten 1957.

Den då sittande koalitionsregeringen mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet sedan sex år var på var sin av de tre linjer som fanns.

Den regeringen, som omvalts 1956, upplöstes efter folkomröstningen och ersattes med en socialdemokratisk regering. Den var i minoritet i riksdagens viktigaste kammare, andra kammaren. Men den hade majoritet i första kammaren.

I början av 1958 beslutade regeringen att utlysa nyval, som det hette då. Det hölls 1 juni 1958. På hösten hölls kommunal- och landstingsval och den nyvalda riksdagen kom att sitta fram till ordinarie val i september 1960.

De två åren, och de två åren mellan sista riksdagsvalet till tvåkammarriksdagen 1968 och första valet till enkammarriksdagen 1970 har varit de kortaste mandatperioderna för riksdagen sedan 1921.

I 24 år, 1970 till 1994, hade riksdagen treåriga mandatperioder.

Risk för minskat valdeltagande till följd av att val hålls ofta föreligger inte med säkerhet. När folkomröstningar hållits nära riksdagsval, som om EU 1994 och EMU 2003, har valdeltagandet varit högt.

Nästan alla andra länder har parlamentsval respektive lokal- och regionalval olika år. Därmed har de val oftare än i Sverige.