Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svar på insändare från Michael Gustavsson:

Den situation som nu råder inom humaniora vid Högskolan i Gävle och som berör ämnen som historia, litteraturvetenskap och statsvetenskap är beklaglig.

Annons

Den drabbar Michael Gustavsson och ett antal kollegor personligen och det är självklart en situation ingen önskar skulle ha uppstått.

Samtidigt är bakgrunden enkel: I ansvaret för utbildning och forskning har vi inom Högskolan uttalat behovet av att varje delverksamhet måste bära sina egna kostnader. Historia, litteraturvetenskap och statsvetenskap har under en lång rad av år inte gjort detta. Den påtagliga förklaringen är att antalet studenter har varit för litet. Problemet som uppstår för dessa ämnen är en ekonomi i obalans.

Michael Gustavsson vet att den som är ämnesansvarig har ett särskilt ansvar för ämnets utveckling. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att det ansvaret också innebär en möjlighet – möjligheten att påverka. Varken för ansvar eller för möjligheten att påverka finns eller har det funnits några hinder på Högskolan.

Om vi vidgar perspektivet, kan vi snabbt se att de förhållanden som råder för humaniora vid Högskolan i Gävle ingalunda är unika. Vid i stort sett varje svenskt lärosäte pågår eller har genomförts förändringar som leder till att humaniora som vetenskapsområde minskar. Utan vidare kan vi tala om ett nationellt fenomen. Det är tråkigt, men sanningen är att efterfrågan på den kunskap som förmedlas inom humaniora är liten.

Det är en utveckling som oroar men som ledning för vår högskola kan vi inte ignorera den verklighet som tornar upp sig inför oss. Det är nödvändigt att vi löser problemen – och tyvärr får det konsekvenser på individnivå.

I sin insändare beskriver Michael Gustavsson förhållanden vi har svårt att känna igen. Förmodligen beror detta på att våra upplevelser och uppfattningar av vad som händer och har hänt markant skiljer sig åt. Kraftiga uttryck som ”lögner” och ”… fabuleras osanningar …” väljer vi dock själva att avstå ifrån. När Michael Gustavsson presenterar lösryckta citat från internat etc., ger det emellertid ett märkligt intryck eftersom han själv inte har deltagit vid något av dessa internat.

Antydan om att medarbetarna vid Akademin för utbildning och ekonomi skulle "unifomeras" med hjälp av Högskolans profilkollektion faller på sin egen orimlighet. Det som har förevarit är att en medarbetare i ett sammanhang har föreslagit att alla medarbetare som present skulle få någonting ur profilkollektionen som tack för väl utfört arbete. Någon klädkod eller liknande vid Högskolan i Gävle existerar inte.

Angreppen på personer – namngivna och icke namngivna – i insändaren är hårda. Dessvärre blir det omöjligt för oss att kommentera dem när citat och händelser som anges är ryckta ur sitt sammanhang.

Dock vill vi avslutningsvis kommentera påståendena om ”auktoritärt managementtänkande” och definitionen av linjeorganisation som ”managementstyre”:

Alla organisationer – även ett universitet eller en högskola – behöver någon form av ledning och styrning. Hur den styrningen ser ut kan variera från lärosäte till lärosäte, men valet av linjeorganisation finns det fler exempel på i Sverige än enbart Högskolan i Gävle. Linjeorganisation är heller inte den enda organisationsform som ger utrymme för styrning av verksamheten.

När linjeorganisationen infördes i januari 2010 var syftet att effektivisera arbetet samt underlätta samarbete och dialog mellan å ena sidan kärnverksamheten och de administrativa funktionerna, men även inbördes mellan de olika delarna som utgör kärnverksamheten, med andra ord akademierna.

Att påstå att linjeorganisationen skulle ersätta det kollegiala självstyret är direkt felaktigt. Det kollegiala självstyret finns för att utveckla utbildning och forskning, inte för att styra Högskolans verksamhet som helhet. Därmed kan inte kollegialt självstyre ersättas av linjeorganisation – eller, för den delen, av någon annan organisationsmodell.

Maj-Britt Johansson, rektor Högskolan i Gävle
Svante Brunåker, chef Akademin för utbildning och ekonomi
Åsa Morberg, f. d. chef Akademin för utbildning och ekonomi