Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensktrupp avvaktar medan kamrater slaktas

Annons

Afghanistans regering har nyligen överenskommit med Isaf att dessa den första juli ska lämna över ansvaret till landets egna säkerhetsstyrkor i sju områden, bland annat Mazar-i-Sharif, där svenskarna är stationerade.

Vid en demonstration där mot den främmande truppnärvaron och kränkningar mot den muslimska tron i USA dödades flera gurkha-soldater samt Joakim Dungel, en svensk civil jurist. Trots sitt säkerhetsansvar till första juli satt den välutrustade och påstått välutbildade svenska Isaf-styrkan passiv hela dagen medan kamrater slaktades.

Svenska ansvariga politiker och underställd militär har gång på gång hävdat att civil hjälpverksamhet i Afghanistan fordrar militärt stöd. När sanningens minut inträffade satt svenskarna vanmäktiga och lämnade sina kamrater i sticket. Hur kommer det att kännas vid nya konfrontationer att ha svikit och hur kommer vapenbröder att se på svensk trupp utomlands i fortsättningen? Anseendet från Kongo och Jugoslavien har fuskats bort.
Många undrar också hur trovärdiga rekryteringsfilmerna och de politiska hökarna kring Carl Bildt kommer att vara vid fortsatta försök att rekrytera offerlamm till Afghanistan.

Inte minst av hänsyn till anhöriga måste denna smutsiga byk tvättas under full insyn av svenska medborgare och en truppinsats under så omöjliga förutsättningar avbrytas. Det är dessutom viktigare att bygga upp vårt eget försvar i Norden tillsammans med våra grannar än stödja USA:s kontroll av värdefulla naturtillgångar i Centralasien. Ryssland förstärker sina militära resurser vid våra gränser medan vi har gjort tvärtom.

Karl-Yngve Åkerström
pensionerad militärpsykolog
 

Mer läsning

Annons