Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Talar ni engelska?

Fransmännen är missförstådda. Myten om deras otrevlighet är inte mer än just en myt. Kanske upprätthålls den för att avskräcka om inte annat så i alla fall någon turist från att bege sig till Frankrike för att begå våld på deras språk.

Annons

I själva verket är fransmännen mycket trevliga, artiga på ett sätt som får en svenska att skämmas och begåvade med en extremt intelligent humor. Något de dock aldrig skulle erkänna. I alla fall inte det där om trevligheten.
Och egentligen borde jag väl ha vetat allt detta eftersom jag har franska vänner. På något vis har jag dock alltid levt i tron om att de varit undantag. Men tre månader i klichén Paris har lärt mig att detta inte bara handlar om några få välvilligt inställda vänner. Det handlar om långt många fler. Främlingarna på tvättomaten som säger adjö bara för att man råkar tvätta på samma ställe vid samma tidpunkt. Busschauffören och halva bussen som engagerade sig för att ge ett svar på huruvida det skulle gå att ta sig från Gare du Nord till flygplatsen när tågen visade sig stå stilla samma morgon som en kamrat skulle flyga hem till Sverige. De två flickorna på gatan som ringde en vän för att få tag på adressen till en klubb, en natt när jag och två kamrater för tredje gången hade blivit ratade av en taxichaufför eftersom vi bara hade namnet på klubben vi ville till och inte adressen. Fransmännen är trevliga. De är inte inställsamma. De är trevliga. Men de kräver att du anstränger dig som besökare. Och därför har jag slutat fråga fransmännen om de talar engelska.
Min franska är långt ifrån lysande nu. Tre månaders kurs gör att jag nu kan läsa klassiker som ”Le Petit Nicola”, och jag. Det är en barnbok. Om en pojke vars lösning på alla problem här i livet är att gråta. Jag förstår långt mer franska än jag talar. Jag kan hänga med i samtal. Men som en kamrat uttryckte det, ”Det ser ut som du är förstoppad när du försöker prata.”. Vilket nog är helt sant. Men det kommer. Det kommer att komma.
Men jag har slutat fråga fransmännen om de talar engelska. Deras svar är ändå alltid ”Nej.” eller ”Yyyyyyytterst lite.”
Nu försöker jag i stället tala franska. Och när jag gör det byter de per automatik till just engelska. För min grammatik är inte korrekt och mitt uttal avslöjar mig. Men jag har fattat hur de funkar.
De älskar vin, kvinnor och sång. De värnar sin ledighet, och njuter av maten och livet. De går till jobbet sent och kommer hem sent och beger sig inte utanför dörren före 12 på helgerna. Välsignade folk. De strejkar gärna. Deras humor är torr, intellektuell och alldeles, alldeles bedårande. De har ännu inte riktigt fattat det här med engelskans th-ljud. Så ”Nothing” blir ”Nossing” vilket ju är rätt så sött. De uttalar orden ”Hungry” och ”Angry” exakt likadant. Vilket ibland gör det svårt att veta om de är hungriga eller arga. Ibland är de i och för sig både och samtidigt. Deras hundar lever för att ge dig hundskit under dina skosulor. De gör roliga ljud med munnen för att uttrycka missnöje, oförstående och använder händerna mycket när de är förbannade. Och så rycker de på axlarna för att visa att dina problem på intet vis är deras, ens i de fall de är källan till dina problem eller bär ansvaret för att lösa dem. Och de värnar sitt språk.
Frågar du en fransman om han eller hon talar engelska kommer de att svara ”Nej!”, eller ”Ytterst lite.”. Men talar du sämre franska än de talar engelska kommer de att känna sig trygga och tala engelska med dig för att försöka underlätta konversationen. (Och för att slippa höra dig begå våld på deras språk.) Vilket självfallet inte längre är vad jag vill. Och något jag hade större nytta av när den enda frasen franska jag kunde var just ”Talar du engelska.?”
Men det är så de funkar.
Fråga dem om de talar engelska och de anser sig inte kunna ett ord engelska. Tala franska med dem och de kommer svara dig på engelska. Det är det bästa tipset jag kan ge er om ni skall åka till Frankrike. Försök på franska. Det kommer underlätta för er. På ett eller annat sätt. De kommer gilla er för att ni anstränger er. Såvida ni inte är amerikan. Men det är en helt annan historia.

Mer läsning

Annons