Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tonåring och mamma till två barn

/

På kylen hemma hos 18-åriga Jenny Abrahamsson sitter det ett schema. Det är ett dagsschema. Det visar inga lektioner eller prov.

Det är Jennys två döttrars dagsschema. Dagis, lunch och sovtider.

Jenny gör sig i ordning för att åka till affären, tvååriga Wilma springer runt med en Duplogran i munnen och har mjukisbyxorna bak och fram.

– Hon har klätt på sig själv idag, säger Jenny som kikar ut från badrummet.

Annons

Pappa Fredrik sitter i soffan med en dator. Lilla Othilia ligger ute i vagnen och sover. Wilma hoppar runt och visar mig sitt rum och berättar att hon ska följa med mamma till affären. Men först så behöver man klä på sig. Jenny plockar fram kläder men Wilma insisterar på att vara ”nakeniiis” som är en variant av nakenfis. Hon springer runt i vita strumpor och tänker börja ta på sig regnkläder. Pappa rycker in och klär på henne medans mamma Jenny sminkar sig. Vagnen med en sovande Othila rullas in i hallen.
Utebliven mens
Wilma berättar för mig att Tilia är vaken nu. I famnen på Fredrik lyser en glad Othilia upp tillvaron med sov-rufsigt hår. Wilma gömmer sig bakom vagnen. När mamma sminkar sig och pappa städar så kryper flickorna runt i vardagsrummet. Teven förvandlas till en touch-skärm och Othilia försöker diskret dra ner en laptop i golvet.
– Så här ser det ut varje dag förklarar Jenny.
Att bli mamma var inget beslut som Jenny fattade över en natt, en utebliven mens ledde till funderingar och en panikslagen dag på ungdomsmottagningen. Jenny berättar hur hon stormat in mitt under deras planeringsdag och ljugit att hon skulle resa bort. Ett graviditetstest visade att Jenny faktiskt var med barn vid 15 års ålder.
Ingen abort
Abort var ingen utväg. Hon skulle aldrig ha klarat av att ta bort en del av sig själv och mannen hon älskar. Det var en del av dem där inne. I Jennys släkt har det alltid funnits många barn och hon har sett dem växa upp och tanken på att den inom henne inte skulle få växa upp fick henne att behålla det.
– Vi kom överens om att behålla det, säger Fredrik.
Jennys mamma Anette flikar in att en abort kan man ångra. Man kan inte ångra sitt barn.
Ovissheten skrämde
Reaktionen från Jennys vänner var blandade. Det var glada och positiva men när inte Jenny hörde så diskuterade de hur jobbigt hon skulle få det och att det inte skulle funka.
Bekräftelsen på graviditeten skrämde blivande föräldrarna lite. De hade ju ingen aning om hur det var att skaffa ett barn och det var ovisheten som var mest skrämmande.
Ju längre Jenny kom i graviditeten så blev hon allt mer taggad. Fredrik hade ett jobb och de hade skaffat en lägenhet ihop och allt flöt på bra.
Hormonkossa
Jenny berättar att när dagen var kommen så var hon en riktig hormonkossa. Hon grät och skrek. Och just som Jenny berättar detta kikar Wilma fram vid bordskanten och säger:
– Mamma var ledsen på golvet! Hon tittar på mig och nickar.
I tre dygn höll de på och åkte fram och tillbaka till sjukhuset.
När förlossningen väl satte igång var Jenny rädd för smärtan och hur det skulle bli när bäbisen kom ut. Hon vägrade att ta ryggmärgsbedövningen vilket hon i efterhand inser var ett dumt val. Men till slut efter en lång tids vägrande så tog hon bedövningen. Efter det gick det fort. Jennys mamma åkte hem en vända och när hon fick ett sms så trodde hon att nu kanske det var på gång. Men då var Wilma redan född.
Livets bästa dag
De fick stanna ett dygn på BB eftersom sjuksköterskorna ville se att ammningen fungerade bra. Jenny var frustrerad eftersom Wilma bara sov och sov och hon ville hem.
Till slut fick de äntligen åka hem! Wilma sov hela natten och på morgonen var Jenny utvilad. Det var skönt att allt var över och Jenny säger att hon höll på att börja gråta när hon fick duscha och ta på sig nya rena kläder. Fredrik hade lagat mat och Wilma sov lugnt i vagnen.
– Jag har aldrig mått så bra! Det är den bästa dagen i mitt liv! Jag lovar!
Både Jenny och Fredrik kände att de absolut ville ha ett barn till. Vad de inte var beredda på var hur snabbt Jenny blev gravid igen. Jenny var bara 17 år när hon blev gravid för andra gången. Då var Wilma åtta månader gammal.
Jennys mamma Anette reagerade starkt på att de skulle få ett barn till. Hon förstod hur jobbigt de skulle få med två små barn.
Inte missat något
Vissa dagar känner Jenny hur skönt det skulle vara att slippa vara ”Mamma Jenny.” Men hon har fortfarande fått sin ungdom.
Fredrik har alltid ställt upp när Jenny har velat gå ut med sina kompisar så hon känner inte att hon har gått miste om något. Om hon bara hade suttit hemma medan Fredrik var ute och roade sig så hade hon nog mått väldigt dåligt.
– Det är ju vad man gör det till. Behöver man få vara tonåring så ordnar man det, säger Fredrik.
Värt att vara ung mamma
Folk frågar ofta Jenny om hon rekommenderar andra att bli ung mamma. Hon kan inte ge några tips till andra men hon själv tycker att det är det bästa som finns. Samhället är inte anpassat för unga mammor konstaterar Jenny. Hon berättar att hon blev nekad att köpa Alvedon till Wilma när hon var sjuk.
– Det är ju ingen risk att jag skulle missbruka stolpiller, skrattar Jenny.
Hon tycker att i det stora hela är det ändå värt att vara ung mamma. Men det underlättar om man fyllt 18 först.

Mer läsning

Annons