Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trolskt turistmål på gränsen till Gästrikland

/
  • BUNGES KAPELL i Åmots bruk – byggd i nyklassicistisk stil av reveterat timmer – uppfördes 1797 av brukets ägare, greven Mårten Bunge. Då brukets nya kyrka stod färdig 1917 inreddes kapellet till skola, men används numera endast sommartid – som levande museum med utställningar och försäljning av bland annat bygdens hemslöjd. Servering finns både inne och ute. Här förrättas också barndop och håller lokalbefolkningen fest. I år är det takets tur att renoveras.
  • I Sverige finns idag två tysksmedjor - en av dem finns i Åmots bruk, berättar Hans-Erik Sakari, pensionär och ordförande i Stiftelsen Bunges kapell.
  • BUNGES KAPELL i Åmots bruk – byggd i nyklassicistisk stil av reveterat timmer – uppfördes 1797 av brukets ägare, greven Mårten Bunge. Då brukets nya kyrka stod färdig 1917 inreddes kapellet till skola, men används numera endast sommartid – som levande museum med utställningar och försäljning av bland annat bygdens hemslöjd. Servering finns både inne och ute. Här förrättas också barndop och håller lokalbefolkningen fest. I år är det takets tur att renoveras.
  • BUNGES KAPELL i Åmots bruk – byggd i nyklassicistisk stil av reveterat timmer – uppfördes 1797 av brukets ägare, greven Mårten Bunge. Då brukets nya kyrka stod färdig 1917 inreddes kapellet till skola, men används numera endast sommartid – som levande museum med utställningar och försäljning av bland annat bygdens hemslöjd. Servering finns både inne och ute. Här förrättas också barndop och håller lokalbefolkningen fest. I år är det takets tur att renoveras.

Åmots bruk ligger som i en öppen, lite kupad, hand, i finnskogsriket med Bunges kapell som ett vårdtecken.

Annons

Den som förde skogsbolagsdirektören Bror-Laage Hellmans kärlek till bruket vidare är en av dennes skogsförvaltare, Hans-Erik Sakari, i Åmots bruk. Idag pensionär och ordförande i Stiftelsen Bunges kapell – och den som med sitt stora kontaktnät och stora skicklighet ”tigger” ihop de pengar som behövs för att hålla brukets byggnader i funktion och fason. I nuet och i framtiden. Just nu är det kapellets tak som renoveras.

Vi träffar Hans-Erik Sakari och hustru Maud – en av bygdens många kvinnor som genom frivilligt arbete i bagarstugan och kapellet – vilka bor strax bortom Bunges kapell.
Det är de miljontals kronor som över tid donerats och bidragits med som möjliggör för Stiftelsen Bunges kapell att fullgöra sin uppgift: Att verka för bygdens bästa. Medan det är brukets alla frivilliggrupper – för olika uppgifter – och lokala affärsidkare som bygger och skapar liv i kapellet, bagarstugan, kvarnen, tysksmedjan och kolhuset.
Ursprunget till den stora renoveringen av brukets byggnader är Kopparfors gamla fonder. Men även andra stiftelser och fonder samt EU, och i viss mån länsstyrelsen och Ockelbo kommun, har bidragit till kulturarvet som idag är mycket av Åmots bruks identitet. Ett kulturarv som gjorts tillgängligt genom en bruksslinga som utgår från kapellet.
Söder om kapellet ligger gamla kyrkogården. De flesta gravkorsen är tillverkade på bruket under 1800-talets första hälft.
Runt kapellets ”kupade hand” och längs slingan finns även kägelbana och rastplats – och en storslagen och böljande natur, vattendrag och å, som förbinder Hälsingland med Gästrikland. Också medelst en uppskattad och flitigt använd kanotled.

8 000 besökare på två sommarmånader brukar registreras av damerna som sköter butiken och serveringen, och den som vaktar utställningen.
Planera in en utflyktsdag till Åmots bruk, njut och lär, och åk hem stolt över denna gästrikska brukspärla!

Mer läsning

Annons