Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tuffare tag mot bluffakturor

Annons

Sällan har en fråga väckt så stort engagemang som den om bluffakturor. En räkning dimper ner utan att någon tidigare kontakt tagits överhuvudtaget, en försäljare ringer upp och påstår att det finns ett avtal och att det nu har blivit dags att betala eller så kommer en faktura som bara är ett erbjudande om man läser det finstilta.

Frågan är komplex och berör många områden. I riksdagen hanteras den av flera utskott. Civilutskottet hanterar för sin del den civilrättsliga lagstiftningen, finansutskottet frågor om kreditupplysning och justitieutskottet de rent polisiära frågorna och den om bedrägerilagstiftningen.

Under lång tid har därför alliansföreträdare från både regeringen och riksdagen haft täta kontakter med många olika företrädare från berörda branschorganisationer om bluffakturefrågan. Vi kan där konstatera att den linje som alliansregeringen driver har en bred förankring hos majoriteten av de inblandade parterna.

Det finns en stor risk förknippad med den iver som somliga (läs Socialdemokrater och Sverigedemokrater) har att visa potens och handlingskraft och där man därmed är beredda att med full fart driva olika krav på allt ifrån en ångervecka för små företag till krav på skriftlig bekräftelse vid telefon- och distansköp. Förslag som i första anblicken kan tyckas verka både potenta och verkningsfulla, men som vid närmare analys visar på många fallgropar.

I stort sett samtliga branschföreträdare har pekat på hur det i dagens snabbrörliga företagsliv ofta sker affärstransaktioner i långa kedjor. Leverantörer är beroende av underleverantörer som i sin tur är beroende av olika kringtjänster. Om man i varje steg, eller i vart fall ett par av dem, skulle bli tvungen att förhålla sig till att ett avtal inte blir slutgiltigt förens efter att en ångerperiod löpt ut eller en skriftlig bekräftelse inkommit, skulle effektiviteten i näringslivet snabbt minska. I slutändan innebär det försämrad lönsamhet och förlorade jobb.

Alliansregeringens politik mot bluffakturor är i stället mycket tydligt inriktat på att genom ett stärkt och mer fokuserat rättsväsende göra livet surt för de kriminella människor som valt att ge sig på Sveriges småföretagare.

Före sommaren 2012 kommer justitieministern att lägga förslag om skärpning av bedrägerilagstiftningen. Rikspolisstyrelsen arbetar med att ta fram en skarp strategi mot bedrägerier, där övervägs att skapa en nationell samordning mot bluffakturor. Inom regeringskansliet pågår dessutom ett arbete med att sammanställa ett informationsmaterial för att samla kunskap om vilka regler som gäller och hur man som drabbad kan göra för att tillvarata sina rättigheter. Många småföretagare har vittnat om svårigheterna som finns med att veta vilka rättigheter man har och vart man kan vända sig. Det vill vi nu hjälpa dem med.

Alliansregeringen arbetar målmedvetet, fokuserat och långsiktigt för att svenskt företagande ska ha de absolut bäst förutsättningarna. Organiserad brottslighet, kriminella nätverk och fakturaskojare ska bekämpas.

Däremot ska hederliga företagare inte låsas in i krångligare regelverk som försvårar i stället för att underlättar att driva företag.

Margareta B Kjellin (M)
Riksdagsledamot från Gävleborgs län

Magdalena Andersson
Riksdagsledamot, moderat gruppledare Civilutskottet