Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Behövande familjer får dålig hjälp – nu jagar kommunen fler socialsekreterare

/
  • Ulrika Hjerpe, utbildnings- och omsorgschef, och teamchefen Åke Wännman söker med ljus och lykta efter socionomer som vill arbeta med behövande familjer och barn i Älvkarleby kommun.
  • Åke Wännman och Ulrika Hjerpe diskuterar situationen på kommunen.
  • Ulrika Hjerpe berömmer handläggarna på kommunen som sliter som djur. Åke Wännman instämmer.

Behövande barn och familjer i Älvkarleby kommunen får inte det stöd och hjälp som de har rätt till enligt lagen. Orsaken är bristen på socialsekreterare. Det är bara tre utredare på enheten där man ska vara sex.
Det här gör att en orosanmälan från skolan kan bli nedprioriterad.

Annons

Ladda ner Arbetarbladets nya app till Iphone eller Android för lokala nyheter direkt i din smarta telefon.

– Man kan ha haft uppe i ett elevsamtal att en elev verkar må dåligt och kan vara mobbad. Personalen gör därför en orosanmälan till oss. Då kanske det tar längre tid innan vi återkommer i kontakten, säger teamchefen Åke Wännman.

Kan det inte hända en massa saker bara för att ni inte ingrep direkt?

– Då får vi förhoppningsvis indikationer på att det tillkommit saker som visar att vi gjort en felaktig bedömning och måste gå in tidigare, svarar Wännman.

Belastningen var i slutet av december också extremt hög på den enda utredare som jobbade med ensamkommande barn. Socialsekreteraren hade ansvaret för ett 60-tal barn mot normalt 20. Bristerna gjorde att kommunen inte kunde leva upp till socialtjänstlagens krav och de Lex Sarah-anmälde sig själva till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

– Som ansvarig har jag skyldighet att göra en sådan anmälan, säger utbildnings- och omsorgschef Ulrika Hjerpe.

LÄS OCKSÅ: Sandviken vill anställa 14 nya socialsekreterare

Trots underbemanningen klarar kommunen akuta fall. Åke Wännman ger ett exempel.

– Det kan vara så att vi får in en anmälan om ett barn som far illa och där vi gör en skyddsbedömning att vi behöver åka ut direkt. Och det kan i sin tur leda till att vi omhändertar barnet mot föräldrarnas vilja, säger han.

Det är också förstärkning på gång. I februari tar man in två konsulter som ska hjälpa till att beta av högarna med ärenden. Nu jobbar också två tjänster mot ensamkommande flyktingbarn och inom kort ska tre socialsekreterare ha den uppgiften. I mitten av mars tillträder en ny chef för hela individ- och familjeomsorgen.

Det stora problemet är att det finns för få utbildade socionomer i landet och Sveriges 290 kommuner gör allt för att locka till sig folk.

Varför vill inte människor jobba med det här?

– Att utreda barn som far illa är tungt både psykiskt och fysiskt. Det är också ett väldigt stort ansvar. Sedan har Sveriges riksdag och regering sett till att det behövs många fler som jobbar mot barn och ungdom genom skärpningar i lagstiftningen, säger Åke Wännman.

– Ett annat problem är att många som söker tjänsterna kommer direkt från utbildningen. Vi har inte mäktat med att ha bra introduktion och ett traineeår med en mentor som lär upp personen.

MER LÄSNING: Det yttersta skyddsnätet

Kommunen har en mängd åtgärder på gång för att locka fler socialsekreterare till sig. De ska ge bättre introduktion och vidareutbildning. Dessutom ses lönen över. Ulrika Hjerpe är noga med att inte ge socialsekreterarna dåligt samvete för att vissa ärenden får vänta.

– De gör ett fantastiskt jobb, säger hon.

Mer läsning

Annons